Good to go

Det får gärna bli måndag nu. Inte för att jag egentligen har något emot dagarna mellan onsdag och måndag utan för att jag börjar bli rätt less på att titta på samma väggar hela tiden. I och för sig har jag sett till att hålla mig väldigt upptagen men ändå. Hur mycket jag än varit iväg på så blir det inte alls på samma vis som när man tillbringar en satans massa timmar på jobbet. Jag är ganska färdig med det där att vara sjukskriven nu. Faktiskt. Men, men. Ska jag se det krasst så är jag bara sjukskriven tills på söndag och därefter har jag två veckors semester. Som tur är spenderar jag inte de två veckorna här hemma. Av dessa två veckor tillbringas 11 dagar i Orihuela Costa på Costa Blanca i Spanien. Bara jag och Vikingen. Med det framför mig känns två veckors ledigt till heeeelt ok. *hehe*

Jag är redo att åka nu. På stört. Igår. Jag har till och med köpt nya sandaler, något jag tänkte vänta med tills vi var där nere men ändrade mig då jag såg att det var rea på Timberlandsandaler på ett av stans yttre köpcenterområden. Jag kan inte köpa vilka sandaler som helst då jag behöver lite extra stöd för hålfoten och bra dämpning för hälen då jag fortfarande känner av hälsporren ibland. Då jag behöver träna upp handen lite bestämde jag och Vikingen oss för att cykla ut dit idag. Det känns i handen nu, men det var ändå värt det. Jag kom hem med nya sandaler (åh, så sköna!) och han köpte tofflor och några linnen. Bra. Han är osedvanligt snygg i ribbade linnen, så dem får han gärna packa med sig ner. Det gör ju inget att ha ögongodiset med sig, liksom. 

Nu har jag allt jag behöver, dvs ett eller två ombyten kläder, solskydd, badkläder, tandborste, solskydd, tandkräm, solskydd, sandaler, pass, solskydd, biljett, sol skydd och plånbok. Det skulle ta mig max 15 minuter att packa en väska och vara redo att åka. Nu kommer jag inte att packa i en sådan hast eftersom vi ju tyvärr har flera dar på oss innan det är dags att bege sig till flygplatsen. Nåja, då hinner jag ha lite ångest över vad jag ska packa. Eller? Nej. Det kommer jag nog inte alls att ha. Vi är visserligen borta i 11 dagar men jag tänker ändå inte packa ner speciellt mycket. Det finns både tvättmaskin och torktumlare där, så det funkar att packa lätt. Just det är jag bra på. Utöver pass och pengar är solskydd det viktigaste. Det ryktas bli mellan 23-28° medan vi är där. Hur varmt det sedan upplevs vara är en annan femma, förra gången kändes 26° som 35 och i eftermiddagens solgass var det helt klart varmare ändå.

Egentligen är det inte värmen jag längtar till, den kommer troligen att kännas jobbig, men att byta scen, att komma iväg och bara njuta av livet i några veckor känns som himmelriket. Semester i ordets rätta bemärkelse. Nu när jag köpt sandaler här hemma har vi egentligen bara u-båten som är ett museum kvar på listan av måsten och alla andra dagar är ta-det-som-det-kommer. Med kameran som sällskap, förstås. Tack och lov är Vikingen van vid den detaljen och tar mer än gärna min kompaktkamera och fota så att han slipper stå och vänta i evinnerliga tider utan att själv ha något att göra.  

Den här perioden då vi båda gått hemma har inte varit lika jobbig som jag befarade men nog märks det att vi inte är vana vid att slita på varandra så här. Tålamodet är tunnare och nerverna ligger närmare ytan just nu. Vi har lyckats hålla det på en hyfsat civiliserad nivå, men nog fan märks det att vi egentligen trivs ganska bra med gå om varandra rätt mycket och sedan få kvalitetstid där i mellan. Ni anar inte hur glad jag är över att det ‘bara’ är en semesterresa kvar innan jag börjar jobba igen. Om åsynen av våra väggar är jobbig för mig kan jag ju bara tänka mig hur det känns för Vikingen som inte vet hur han ska fylla sina framtida dagar. Just det att jag redan från start vetat om att det hela är temporärt har gjort att jag kunnat ta vissa saker med en klackspark. Om jag blivit arbetslös istället för sjukskriven i sex veckor hade jag nog gått under… redan.

Ge mig måndag nu, tack!