Två veckor senare

Publicerat: 15 november, 2016 i Uncategorized

20161115_011201.jpg

Vi har blivit nära vänner, jag och dessa tabletter. Allt för nära vänner, om ni frågar mig.

Jag gjorde mina första arbetspass på flera månader i förra veckan. Det var så otroligt skönt att vara tillbaka på jobbet igen. Att känna att jag gör någon nytta, att aktivera mig, att gör något vettigt igen. Ni anar inte vilken skön känsla det gav mig inombords. Visst var jag trött efteråt och nog svällde lederna upp och ömmade mer, men jag mådde ändå väldigt bra av att jobba. En mötesdag och två arbetsdagar innan jag fick en ledig helg och kunde vila. Det funkade. Det kändes ok. Nej, det kändes bättre än ok. 

Under veckan som var hade jag däremot fler pass. Jag jobbade sex utav sju dagar. De första två gick bra. Jag var trött men inte oöverkomligt trött. Dessutom var jag ledig och fick vila på onsdagen. Det kändes bra. Jäkligt bra. Torsdagen funkade också, smärtan var inte oöverkomlig då heller. Obehaglig och jobbig men inte oöverkomlig, vilket var himla bra med tanke på att jag hade jobbade kväll, hade sovjour och sedan jobbade fram till kl 14 på lördagen. Hade fredagskvällen varit svårare hade jag troligen inte klarat mig till kl 14 dagen efter. Som det var nu cyklade jag hemåt i sakta mak och övergav alla tidigare planer på att baka lussebullar i förmån till att placera rumpan i soffan och inte röra mig mer än nödvändigt. Jag var helt slut som människa. 

Jag hade ont också. Rejält ont. Så pass att jag inte kom ur sängen dan efter förrän Vikingen klivit upp och hämtat värktabletter och jag låtit dem kicka in först. Jag låg sedan kvar i sängen så länge jag kunde innan det var dags att göra mig i ordning för att åka till jobbet. Att cykla till jobbet var bland det det enklaste med den dagen. Nu menar jag inte arbetspasset i sig var tungt eller svårt, men man är på fötterna rätt mycket och hur man än vänder och vrider på det innefattar arbetsuppgifterna andra rörelser och mer ansträngning än det är att gå hemma och plocka. När jag cyklat hem slocknade jag på soffan inom tio minuter efter att ha tagit av mig skorna. Jag somnar aldrig på soffan på kvällen, utom under de sex veckor jag inte hade något val och tvingades bo på soffan. Vikingen satt vid datorn men kom och kollade till mig, förvånad och orolig över hur jag mådde. Jag orkade knappt svara. Efter att ha förflyttat mig till sängen sov jag i tio timmar, bortsett från de korta stunder jag vaknade för att fylla på med värkmedicin. 

Jag klarar av arbetsuppgifterna. Jag klarar av ansträngningen. Jag klarar däremot inte av att jobba så många pass på så kort tid. Därför måste jag tänka om. Att jobba min fulla procent, som är 90%, fungerar uppenbarligen inte. Att inte jobba fungerar inte heller. Inte för mig. Jag skulle bli galen. Jag orkar ju dessutom jobba och att gå hemma då känns inte aktuellt. Frågan är bara hur mycket jag orkar jobba. Vad som är realistiskt. Jag har ett giltigt läkarintyg som sjukskriver mig till 100%, vilket gör att jag har lite valfrihet. Jag kan friskskriva mig till en viss procent och fortsätta vara sjukskriven resten. Jag har valt att försöka jobba 75% av mina 90% och ska höra med läkaren om det går att lägga tiden så att hon specificerar att jag ska ha fler vilodagar heller än att korta ner passen. Att ha lika många pass skulle troligen inte göra någon skillnad, det är vilodagarna som gör susen för att jag ska orka.  

En handläggare från försäkringskassan ska ringa mig senast onsdag och min läkare ska ringa mig på onsdag, då får jag mer information om regler och annat så att allt gå rätt till. Jag vill inte ha några problem i onödan. Men eftersom jag varit friskskriven i mer än åtta dagar blir de första två veckorna arbetsgivarens ansvar och därför behöver jag inte oroa mig för försäkringskassan förrän efter det. Jag vill ändå se till att ha alla papper i ordning före det. Kontakter med dem kan vara illa nog då, jag vill verkligen inte behöva oroa mig över hur det är om man inte har det. Håll tummarna för att detta går vägen. 

 

Annonser
kommentarer
  1. iashemlis skriver:

    😘 hoppas du blir av med detta skit snart.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s