Tagit ett beslut

Publicerat: 28 oktober, 2016 i Uncategorized

which-way-to-go

Jag pratade med reumatologen vid lunch igår. Det blev bestämt att jag ska vara sjukskriven i ytterligare vecka eftersom jag visserligen kan röra fötterna bättre och inte haltar lika mycket men fortfarande har ont när jag går, speciellt om jag går en längre sträcka. Det är också bättre än tidigare och jag känner att kortisonet gjort en rejäl skillnad. Det blir dessutom bättre för var dag som går. Ett sjukintyg skickades in elektroniskt till försäkringskassan (konstigt hur den delen gjorts smidigare men allt annat runt omkring blivit krångligare) och jag satte mig ner och funderade.

Jag vill inte vara sjukskriven längre. Jag är så otroligt less på det. Känner att jag håller på bli bindgalen. Alltså kollade jag med samordnaren på jobbet om hur mitt eventuella schema skulle se ut om jag kommer tillbaka redan nästa vecka. Tydligen har jag ett p-möte på onsdagen och sedan två kortare turer på torsdag och fredag. Ett samtal till jobbet resulterade i att jag har koll på vilka som är inbokade de dagarna. Kombinationen av att ha några få korta turer och de inbokade barnen avgjorde det.

Jag kliver av min sjukskrivning.  Jag börjar jobba igen den 1 november. 

Nu förstår jag om ni skakar på huvudet och undrar om jag verkligen vet vad jag håller på med. Jag tror att jag gör det, men jag kan naturligtvis inte svära på det. Det får tiden utvisa. Jag har vänt och vridit på det så att skallen snurrar och detta känns som rätt beslut. Faktum är att det känns bra. Jäkligt bra. Hela magen är med i detta beslutet. Några timmar på möte på onsdagen och sedan äntligen ett riktigt pass på torsdagen. Ja, jag ser fram emot det. Nej, det kommer inte att innefatta lyft, stress eller knepiga arbetsställningar. Om jag ska vara ärlig så kommer jag troligen att spendera mest tid med att laga mat och pula i köket om nu inte någon av mina kollegor hellre gör det medan jag spelar spel, tittar på film eller pysslar med någon av ungdomarna. Äntligen. 

Fredagen blir också fysiskt lugn. Det funkar. Ingen stress och inget som är fysiskt krävande funkar till och med väldigt bra. Hur konstigt det än kan låta så kommer jag att göra ungefär lika mycket på jobbet som jag gjort hemma den senaste veckan. Eller ja, under vissa dagar under den senaste veckan. Det blir inte så att jag slänger ihop alla veckans aktivitet på några dagar utan det blir ungefär lika som en vanlig dag här hemma. Skillnaden blir att jag åker till jobbet och är aktiv istället för att pula omkring här hemma.

Frågetecknet ligger förstås i det faktum att det hur man än vänder och vrider på det är skillnad mellan att pula omkring hemma och att vara på jobbet. Jag tror ändå att det kommer att funka. Jag har ont i fötterna och axeln men eftersom jag bytte arbetsplats förra året har jag inte ett fysiskt tungt jobb längre. Det är inte ett skrivbordsjobb men det är ett jobb i en så hemlik miljö som möjligt där vi gör sådant som man gör i ett… ja… hem. Att gå en mjukstart i nästa vecka känns bra. Då kan jag känna efter och antingen ringa reumatologen om fortsatt sjukskrivning eller glädjas åt att kunna jobba igen. Håll tummarna för mig. 

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s