Fortsättning följer, eller…?

Publicerat: 6 september, 2015 i Uncategorized

the more I think, the more confused I get

Jag sitter här och grubblar på hur jag ska göra med dieten. Nu vet jag ju inte att jag nått mitt (del)mål med – 30 kg ännu, men om jag inte har det så ligger jag ändå jäkligt nära, som mest några hundra gram ifrån. Det vore ju visserligen oerhört skönt att verkligen komma fram, men en vecka till med det här klarar jag så det är inte så mycket att grubbla över. Jag kan i detta nu redan tala om att jag kör en vecka till, bara för att. Det gör att jag med säkerhet vet att jag kommer att ha landat på minst -30 kg senast nästa måndag.

Men sen då? Hur gör jag nästa söndag, när jag sitter här och funderar på ifall jag ska fortsätta eller inte? Vad är mitt mål? Vart vill jag nå? Är mina funderingar realistiska? Orkar jag genomföra dem? Så många frågor och jag behöver besvara dem allihopa för att veta hur jag ska lägga upp livet. 

Nu låter det ju ganska dramatiskt, det där med att ”lägga upp livet”, menar jag. Det är inte riktigt så allvarligt som det låter, men eftersom jag just nu är mer än lovligt less på dieten känns det som om jag står vid ett vägskäl. Detta på grund av att min hjärna äntligen landat på en siffra där den känner att det vore väldigt ok att komma ner till och sedan avsluta dieten. Det är tyvärr inte -30 kg, utan snarare fem till. -35 kg är där min skalle tycker att jag ska vara innan jag är klar. Det låter inte särskilt mycket när man vare sig säger eller läser det men med vetskapen om att det tar ungefär 1 kg i veckan så vet jag att jag således ser fram emot fem veckor till innan jag nått mitt mål. 5 veckor. Det är ju en hel evighet!

I fredags sa en vän till mig ”Se till att du verkligen stannar där du är bekväm och inte fortsätter bara för att du kan!” Med det menade hon att jag har en otrolig vinnarskalle och att gå ner är ju inte bara en seger över vikten utan även en personlig seger genom att det hela lyckats på grund av min egen envishet, självdisciplin och viljestyrka. Jag – JAG – har lyckats med detta och hon var lite rädd för att det skulle gå mig åt huvudet. Hon är inte den enda som yttrat något liknande. Vikingen har också bett mig tänka efter ordentligt så att jag inte bara fortsätter bara för att jag kan. För att jag bevisligen hittat en metod som fungerar för mig. 

Jag förstår att de oroar sig över sådant, ändå delar jag inte deras oro. Jag är strax nere på den vikt jag hade för 16-17 år sen och det är en vikt jag väldigt gärna stannar vid. Det är ungefär 5 kg kvar dit och det är där min hjärna vill att jag stannar. Men som jag sa; orkar jag? Alltså står jag som åsnan mellan de två hötapparna och vet varken in eller ut. Ska jag fortsätta ta det vecka för vecka och denna gång med ett uppnåeligt slutmål istället för ett delmål eller ska jag erkänna mig besegrad av tristessen och det dryga i att behöva planera och fixa med maten för flera dagar i sträck på grund av jobbet när jag är så nära det jag vill ska vara mitt delmål? 

Vinnarskallen i mig säger att jag ska fortsätta nu när jag ändå är så nära mitt mål. Ändå är jag så himla trött på dieten att resten av mig skulle välkomna ett avbrott. Och visst skulle jag kunna göra ett avbrott. Problemet med det är att jag inte skulle känna mig färdig, att jag trots de redan tappade 30 kg skulle känna mig besviken på mig själv. Nog skulle jag kunna planera att köra en vända till senare för att återställa balansen i skallen och känsla, men ärligt? Kommer jag någonsin att orka börja om igen? Att göra det en andra gång var skitsvårt. En tredje gång? Jag vet inte om jag har det i mig. 

Förstår ni nu varför jag har sådant huvudbry? Att fortsätta i några veckor till skulle vara så otroligt trist, drygt och tröttsamt men då vet jag i alla fall att jag gör det. Att ta ett avbrott skulle innebära att jag trots min tydliga framgång hittills skulle känna mig besviken och inte klar och jag är på intet vis säker på att jag skulle orka sätta igång en vända till när jag vilat mig från eländet. Pest eller kolera? Vad väljer man? Hur gör man? Spelar fem kg verkligen sådan roll? 

På den sista frågan kan jag bara svara; Ja. Det spelar roll. Kanske inte viktmässigt, per se, utan mer för att jag vill ner fem kg till innan jag slutar. De fem kg skulle innebära en ”ren” storlek istället för den dubbelstorlek jag har nu, troligtvis innebär de även att jag går ner en bh-storlek runt om och kanske till och med i kupan också (något som är väldigt bra då bysten onekligen väger en del fortfarande) samt att jag skulle ha nått mitt mål och sedan kan känna mig som en total vinnare. Fy fan vad svårt detta känns. *suck*

Nåja, jag har en vecka till på mig att bestämma mig. Det är fördelen med att redan ha bestämt en vecka till utan att egentligen veta om jag nått fram till mitt delmål eller inte. Jag hoppas på det, men den här helgen innebar en hel del roligheter som gjorde att jag frångick dieten en hel del. Det gör inget. Jag ville och behövde det, alltså lät jag mig göra så. Genomtänkt och planerat, precis som en hel del av det jag gör är. Jag funkar så. Alltså tänker jag igenom hur jag ska göra med dieten också. Det blir intressant att se vad jag kommer fram till. 

Annonser
kommentarer
  1. Yvonne skriver:

    Förstår din tvekan! Såg också bilden i går som tyder på att du fortsatte, att vinnarskallen vann. 😀 Inte förvånad över det. Men kastar ändå in en tanke. Kanske du kan nå de där extra fem utan att köra dieten en månad till? Genom att fortsätta undvika sötsaker och annat, motion, träning … ja du vet, sånt där som inte är diet men ändå en reglering … Hur planerar du att göra sen, för att behålla din målvikt? Det är det svåraste, har i alla fall jag upplevt. Lycka till vad du än väljer!

    • ~Sol~ skriver:

      Nja. Jag skrev redan i inlägget att jag kör den här veckan och sedan tar ett beslut nu på söndag. Som det känns nu blir det en förändring. Exakt vad vet jag inte ännu.

      Jag tänkte försöka köra som jag gjorde i somras, när jag hade det där uppehållet från dieten. Äta mindre portioner, se till att äta en frukt eller två till mellis varje dag och helt enkelt ”äta rätt” istället för mitt vanliga svulstiga förhållande till mat. Det funkade då och jag hoppas och tror att det kommer att funka igen. Håll tummarna. 😀

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s