Livet rullar på

Publicerat: 29 augusti, 2015 i Uncategorized

IMG_4754

För bara någon vecka sedan suckade jag över att livet liksom bara var. Att det var samma lika, samma lika och sedan lite mer samma lika. Känslan var betungande. Nästan kvävande. Så där så att jag kände ett tryck över bröstet. Samma slags tryck som när jag får känningar av förkylningsastman jag lyckades dra på mig för ett gäng år sedan. Jag insåg dock att astmasprejen inte skulle göra någon som helst nytta gällande detta tryck och tog istället några riktigt djupa andetag och försökte ruska av mig svårmodet. 

IMG_4405

Dagen gick och känslan fanns kvar. Samma lika, samma lika, samma lika. Om och om igen. Det förvånade mig lite. Jag är i regel inte någon som drunknar i svårmod eller djupdyker i självömkan. Ändå kände jag att det hade varit skönt att sova i flera dygn för att slippa vardagen. Kul att ha den inställningen när man går och lägger sig vid dagens slut. Not! Speciellt när man så klart hade svårt att somna och således hade sällskap av de mörka tankarna i ganska många timmar under natten. Inte ok någonstans. 

IMG_4436

Morgonen efter var jag trött. Som en gnu. Bara fyra timmars sömn gör så mot mig. Speciellt när de fyra timmarna inträffat mellan kl 2 och 6 på morgonen och jag sedan måste släpa mig ur sängen för att sätta fart på dagen. Men… Känslan hade gått över! Jag må ha varit trött som en gnu, morgonvresig och inte alls rolig att tas med just då, men känslan av att vilja slukas av mörkret var puts väck! Borta. Bara så där. Fråga mig inte varför, sådant kan inte jag förklara, men lika glad är jag för det. *haha* Jag såg på dagen med tillförsikt, funderade på vad jag skulle hitta på efter jobbet, undrade om jag och Vikingen skulle hinna ta en promenad när han kommit hem från skolan (nu frågade jag inte ens eftersom han visade sig ha andra planer, men ändå) och jag kände liksom att jag gjorde rätt som tog en ätarvecka, trots att jag dagen innan förbannat mig själv över min bristande disciplin och ansett det vara ett misslyckande. 

Jag vet som sagt inte vad som hände under de där fyra timmarna jag såg, men den positiva känslan har hängt med sedan dess. Tur är väl det, med tanke på att jag brukar predika om att livet är vad man gör det. *hehe* Kanske är det därför en hel del bra saker hänt sedan min ”omvändelse”? 

IMG_4380

Sent i torsdags eftermiddag fick jag under ett samtal med min chef veta att den omplacering jag bett om gått igenom. Nu hade jag inte specificerat mig särdeles, utan nämnde ett flertal stället jag kunde tänka mig att jobba på. Tro för all del inte att jag inte gillar mitt jobb, för det gör jag. Jag känner dock inte någon entusiasm över att gå till jobbet just nu och har inte gjort på ett tag, mest för att det varit en hel del saker som slukat en massa energi, på mitt nuvarande jobb och eftersom jag ändå vill jobba med barn med särskilda behov bad jag om en förflyttning inom vår egen enhet. I torsdags blev det klart att jag någon gång under hösten kommer att få den omväxling jag behöver för att få en ny skjuts i stegen då jag åker till jobbet. Exakt när är ännu oklart, men det gör inget. Det viktiga just nu är att veta att det ÄR klart. Jobbet i sig är samma lika men ändå väldigt annorlunda. Från att ha arbetat med barn med svårare och mer omfattande behov kommer jag i framtiden att jobba med barn som är lite mer självgående än mina tidigare brukare men som ändå behöver en hel del stöd. Det blir en rejäl omställning. Kul! 

IMG_4526

På fredagen var jag och morsan iväg till Karlstad en sväng. Vi gick på Värmlands Museum och var tyvärr inte överdrivet imponerade, även om det en del saker där som var intressanta. Den utställning vi siktat in oss på, Retromania, var dock väldigt liten och liksom ihopslängd. Mycket saker som ställts ihop mest för att få med dem på det relativt lilla utrymmet man fått till förfogande. På vägen därifrån fick vi punktering, lyckades inte lossa på bultarna till däcket och tvingades vänta en hel timme, under vilken endast två äldre damer beklagade vår situation och en väldigt mycket äldre man frågade om vi behövde hjälp, innan bärgaren kom och hjälpte oss byta däck. Men det spelar ingen roll. Det var väldigt länge sedan morsan och jag hade en dag ihop och oavsett små utställningar och punktering så hade i alla fall jag en redigt bra dag.

IMG_4535

Kvällen, natten och lördagens dag tillbringades hemma hos Fnittertippan och Tatueraren i Ramnäs. Där vankades tacos till middag, torkad mango till snacks (för mig, alltså) och en cider eller fler till kvällens långa samtal. Vi satt på altan och snackade bort hela kvällen. Något man alltid kan lita på när man är där är att de gör allt de kan för att vi ska känna oss välkomna. Omtanken är enorm. Just sayin´. Det märks om inte annat på att de bestämde att vi skulle ut på en promenad under lördagen, mest för att jag skulle få möjlighet att försvinna in i min egen lilla värld tillsammans med kameran. De vet att jag älskar att göra det och fick sig själva en skön promenad och ett dopp eller två längst vägen. Kan det bli bättre?!?

IMG_4979

IMG_5004

Lördagskvällen och söndagsmorgonen var magisk. Jag lämnade nämligen Vikingen i Ramnäs och fick kvällen helt för mig själv. Me, myself and I… och Mini-Belse förstås. Han kom ut och pratade med mig en stund men höll sig i övrigt på sitt rum. Jag satt med min bok, sov djupt och gott och njöt av att bara vara. All stress jag känt under sommarens senare veckor försvann som om den aldrig funnits. Jag gjorde mig i ordning till söndagens utflykt i god tid och hann till Surahammar och svärmor och svärfar innan Vikingen, trots att han var närmre och dessutom fick skjuts och jag själv passade in bussturer och en kort promenad för att ta mig dit. De såg lite förvånade ut när jag kom själv, men skakade sedan bara på huvudet när jag förklarade att vi kom från olika håll. Det blev en härlig eftermiddag hos dem. Avslappnat, skönt, med god mat och gott sällskap. Precis som det ska vara.

IMG_20150829_111058

IMG_20150829_111133

Schemakrångel på jobbet gör att jag hade lite tid att ta ut, vilket jag valde att göra på måndagen. Jag gjorde dessutom ett turbyte från tisdagen till onsdagen, så det hela slutade med att jag var ledig i ytterligare två dagar. Under dessa dagar gjorde jag visserligen en del måsten, så som att städa, fixa kattlådorna, planera och fixa mat samt handla, men i övrigt vägrade jag låta mig avledas från min plan, vilket var att sitta med en bok tills mina ögon blev fyrkantiga av allt läsandet. Snacka om att jag vilat hjärnan under dessa lediga dagar! 

Allt detta sammantaget för att jag känner mig utvilad och redo för nya tag. Schemakrångel, tradigt med ansträngd ekonomi och samma lika, samma lika till trots, livet rullar på och just nu känns det jäkligt bra. 😀

* Bilderna är ett hopkok från helgen. 

Annonser
kommentarer
  1. f skriver:

    … ”och just nu känns det jäkligt bra.” Åh, den meningen var underbar att läsa! En stor fet jaggillartumme smackas härmed dit!

  2. Yvonne skriver:

    Trevlig sammanfattning trots tungsinnet i början. Kul att du får jobbändringen du önskade! Och att tungsinnet verkar ha släppt. Kram

    • ~Sol~ skriver:

      Ja, det som kändes tungt evaporerade som vattenånga i solen. Känns riktigt bra. 😀
      Angående jobbet så känner jag att det är rätt val och jag är väldigt glad över det, samtidigt känns det sorgligt och trist för jag älskar ju verkligen det jag gör nu. Jag har en oerhörd tur som har möjlighet att fortsätta jobba inom samma enhet och således ändå med samma kategori, även om det skiljer i funktionsnivå. 🙂
      Kram

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s