Jag trodde…

Publicerat: 31 juli, 2015 i Uncategorized

Quote Gustave Principe

Hur många gånger har vi inte använt den ursäkten till mans? Jag trodde att det var rätt att säga min mening trots att ingen efterfrågat den och den faktiskt inte tillförde något annat än sorg och sårade känslor. Jag trodde att jag visste bäst. Jag trodde att de skulle bli glada. Jag trodde att mitt sätt var det enda rätta. Ja, ni fattar. Nu är detta oerhört förenklat förstås, men poängen kan ändå användas i mångt och mycket man gjort eller lagt sig i utan att vare sig vara efterfrågade, tillfrågade eller önskat. Många gånger landar det i att man själv ville något och inte tänkte längre än näsan växer.

Den där amerikanen, Walter Palmer, som just nu fått en hel del oönskad uppmärksamhet efter att han betalat en hel massa pengar för att åka till Zimbabwe och skjuta ett ståtligt lejon för sitt eget nöjes skull trodde att det var lagligt. Det är i alla fall det han genom en anlitad PR-firma hävdar nu när hela världen vet om hur han roar sig själv. Han trodde. Att faktiskt ta reda på hur det ligger till måste ju rimligen vara ganska lätt i vårt moderna och högteknologiska samhälle, men han nöjde sig med att tro. Klart han gjorde. Då fick han ju som han ville. 

En ung tjej från min hemstad hade sparat ihop en hel massa pengar för att åka på semester. Tyvärr försvann hennes pass bara några dagar innan avresa och hon skaffade därför ett provisoriskt pass för att kunna resa. Hon ringde till ambassaden eller om det nu var konsulatet till berörda land för att fråga om detta var ok, men fick inte tag på något där. Då tog hon sina väskor och åkte till flygplatsen för att ändå resa iväg. Nu frågade hon visserligen en representant för flygbolaget om det var ok att flyga dit med hennes provisoriska pass och de meddelade att det var det. Och det var det. Men när hon kom fram visade det sig att hon inte blev insläppt då landet i fråga inte godkänner turister med provisoriska pass. Fan också. Men i ärlighetens namn åkte hon dit på vinst och förlust. Hon kollade inte ordentligt och flygbolaget har ingen skyldighet att ha koll på sådan information. Det är eget ansvar. Men hon trodde att det skulle gå bra. Ändå vill hon ha tillbaka sina pengar från flygbolaget. 

Här om dagen upptäckte jag att jag var flera dagar sen med en räkning. Jag hade läst fel på datumet och trodde att det stod den 27/7 istället för 21/7, som det faktiskt stod. Jag trodde även att jag nog skulle klara mig undan med det ändå eftersom det tar flera dar att registrera en inbetalning och att de därför inte skickar ut påminnelser förrän typ nästa vecka. Trodde jag. Istället fick jag en påminnelse med det där vanliga påslaget för att de över huvud taget behövde skicka ut en påminnelse redan dagen efter jag skickat in min betalning. Där stod jag med hundhuvudet och sparkade mig själv för att jag tillåtit mig att tro att jag skulle kunna smita igenom sprickorna i systemet. Det var bara att möta verkligheten och betala in den där påminnelseavgiften också så att det inte blir problem längre fram. 

Att köpa en stulen cykel är numera olagligt och faller under hälerilagen. Det är ens eget ansvar att se till att man får papper på cykeln, annars kan man bli av med både cykel, pengar och frihet. OK, nu är det inte så troligt att man blir frihetsberövad på grund av en stulen cykel, men det kan kosta i böter och om man har en massa stulna cyklar och kanske en och annan sak man köpt i vad man tror är god tro så kan det resultera i fotboja. För man trodde. Så kan det gå när man inte bryr sig om att ta reda på hur det ligger till. 

Hur många gånger har inte folk åkt till konflikt- eller krigsdrabbade områden och sedan krävt tillbaka pengarna när det visat sig att det varit oroligt och osäkert för dem där? Eller badat i hav och trott sig vara säkra för hajar? Eller klättrat i berg och trott sig veta att man klara sig från stormbyar? Att säga ”jag trodde” är ingen bra ursäkt och vi måste lära oss att ta ansvar för våra egna handlingar. OK, vädret kan man inte råda över och bergsklättrarna får väl slippa undan lite i sammanhanget, men i övrigt är det vi och endast vi som är ansvariga för vad vi gör och säger i alla sammanhang. Det går inte att skylla ifrån sig eller skjuta över ansvaret till andra, trots att jag innerst inne förstår att tjejen som åkte på sin drömsemester och sedan inte blev insläppt i landet vill ha sina hårt förvärvade pengar tillbaka för att kunna försöka åka tillbaka med ett riktigt pass. Jag förstår även att amerikanen som sköt lejonet Cecil inte förstod vilken uppståndelse det skulle bli och innerst inne trodde att det ”bara” var ett lejon och att de pengar han betalt till tjuvjagande guider skulle befria honom från uppmärksamhet. Det gör dock inte att de befrias från ansvar för sina handlingar. Det räcker inte med att tro något för att göra det sant. 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s