Landat och landat

Publicerat: 31 maj, 2015 i Uncategorized

SAM_5838

Vi kom till flygplatsen i god tid. Nästan för god tid. Vi tvingades köpa en öl och en cider för att orka med väntetiden. En väldigt traumatisk upplevelse, faktiskt. Vi tog oss dock igenom den med humöret i behåll och var av någon obskyr anledning (läs; vi hade intagit plats där den prioriterade kön började och behövde bara ställa oss upp) först i kön. Således var vi först upp på planet också. Oj då. Vilken otur. Våra väskor fick plats bra i hyllan över huvudet och vi kunde i lugn och ro se på när alla andra kämpade sig upp för trappen, letade fram sina undanstoppade boardinkort och sedan kränga in sina väskor där de råkade få plats.

Jag måste skicka ytterligare ett tack till L8, som målade mina naglar någon dag innan vi åkte. Tack vare det fick vi nämligen superbra service under hela resan. Flygvärdinnan såg naglarna medan vi taxade ut och var högeligen imponerad av ödlorna på dem. Hon frågade mig om hur man pillar dit dem och uppmärksammade sedan sin kollega på dem. Han gillar tydligen ödlor och berättade att han har ödlan som ”The Doors” har på ett skivomslag tatuerat på högra sidan av bröstkorgen. De var oerhört trevliga och pratade sedan massor med oss och bad oss säga till direkt om det är något vi ville ha eller behövde. Under landningen tackade de oss särskilt för en trevlig resa. Vi tackade i vår tur för detsamma.

Då vår skjuts blivit aningens aning försenad kom vi inte fram till huset förrän framåt natten, men det var ändå helt ok. Vi var trötta och valde att packa upp, bädda och gå lägga oss istället för att skynda iväg och hälsa på folket vi känner mitt i natten. Det var otroligt skönt att sträcka ut sig i sängen och vi somnade bägge bums. Tur det, med tanke på att jag vaknade strax efter klockan sju och var pigg som en lärka. Men vad fan, liksom? Kvart över sju? Jag har ju semester.

SAM_5817

Jag väckte Vikingen strax före åtta och vi åt en snabb frukost innan vi gick iväg till busshållplatsen och försökte lista ut ifall bussen skulle gå eller inte. Vi hade två val; vinter- och sommartidtabellen. Det stod inte vilken som gäller just nu och skillnaden dem i mellan är att det inte går några lokalbussar under vinterhalvåret. Hmmm. Inte heller är det som busstidtabellerna här hemma där det står tidpunkter för när bussarna kommer, utan istället stod det att bussen börjar gå kl 7.30 på morgonen och därefter går ungefär en gång i timmen. Ungefär? Och vart utgick de ifrån? Ändhållplatsen eller från hållplatsen vi stod vid? Vi lekte tålmodiga turister ett tag men valde sedan att haffa en taxi och åka till marknaden i den istället. 

Gissa om jag blev glad då jag såg ett, två, tre, och sex stånd med grönsaker och färsk frukt. Jag var i himmelriket! Vikingen var där för olivera, något jag också gillar, men jag var främst där för att inhandla så mycket färsk frukt jag bara kunde utan att det blev helt orimligt. Billigt var det också. 2 kg vattenmelon, 3 nektariner, 2 kg apelsinger, 0.5 kg körsbär, 0.5 kg färska ärtor, 0.5 kg jordgubbar och bröd gick på strax över 100 spänn. Heeelt ok!

Efter marknaden gjorde vi ett pit stop på en servering längst vägen. Mycket trevligt. Folk är verkligen trevliga här nere. Men vi hade inte ro att sitta kvar där speciellt länge, vi åt och drack upp och gick sedan vidare. Vi ville ju säga hej till våra vänner och skyndade därför med att packa in allt i kylen och skyndade sedan iväg till det lokala centret.Vi skyndade upp till Crosoe Inn och möttes av öppna armar. Bokstavligen. Kramarna var både varma och glada. Åh, så roligt det var att träffa dem igen!

Poolen fick sig naturligtvis också ett besök. Återigen hade vi massor av plats där, även om vi för en gångs skull inte var ensamma. Några barn plaskade i ena hörnet och la sig sedan och solade och en äldre dam låg så långt ifrån dem det bara var möjligt. Vi svalkade oss och gick sedan tillbaka hem och duschade. Vi hade ju ytterligare ett besök att göra den dagen. Mumbai Blue. Den helt fantastiska indiska restaurangen vi kommit att älska och där vi lärt känna ägaren. Han blev väldigt glad att se oss och maten var precis lika underbar som alltid tidigare. 

Idag har vi tagit det lugnt. Stranden, havet och strandbaren fick sig ett flera timmar långt besök. Det var underbart. Eftersom vi åker ner så tidigt får vi mellan 1 och 2 timmar medan vi är nästan själva på stranden. Tänk att ha stranden och havet så gott som för er själva? Ja tack! Och som slutkläm kan jag konstatera att solskyddsfaktor 50 är min bästa vän just nu… 😀

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s