Oaktsamt

Publicerat: 7 maj, 2015 i Uncategorized

cell phone while walking

Igår var jag på jobbets årliga vårfest. Det var en väldigt trevlig tillställning med precis lagom med aktiviteter för att jag inte skulle vilja gå därifrån (jag avskyr när det ska lekas och hållas på i oändlighet innan eller efter att man ätit, men igår var det väl genomtänkt och man kände det inte som att man gick på dagis och tvingades vara med) som tog plats i ett avskilt rum på en av stans nattklubbar. Maten var förresten makalöst god! Turligt nog var det grillbuffé, så jag kunde välja bort kolhydrater och ändå äta gott som fan(!) utan att känna att jag gjorde för stora avkall på dieten. Kyckling, lax, rostbiff, fläskytterfilé, sallad och en gudomlig rödvinssås hamnade på min tallrik och blev sedermera uppätet till sista smulan. 

Efter jobbtillställningen delades kollegorna upp. Vissa finns det dansgolv på stället vi var på, men det var ganska dåligt med folk och dess rykte har en lätt *ähum* negativ klang här omkring, så en del kollegor valde att knata iväg till ett lite fräschare ställe med dansgolv medan jag och några till valde den lugnare pubmiljön som erbjuds strax intill lokalen där vi varit. Jag är ingen dansare och hade dessutom inga planer på att vara kvar speciellt länge till, så puben passade mig som handen i handsken.

När jag sedan skulle äventyra mig hem från stan såg jag bakänden av min buss och valde därför att hålla en kollega sällskap tills hennes buss kom och sedan promenera hem. Nattbussarna går ju inte riktigt lika ofta som dagbussarna gör och jag var inte det minsta ångerfull angående mitt val när jag kom till min gata och ingen buss åkt förbi mig ännu. Jag hade faktiskt trott att jag skulle hinna till rondellen strax intill och sedan bli omkörd av min buss, men tydligen gick jag fortare än jag trott med just de skorna. Jag valde att ta dem enkom för att jag tänkt att jag ju ändå skulle åka buss fram och tillbaka och att det inte gjorde så mycket att de glappade. Jag har tydligen tappat i omfång även runt foten, förstår ni. 

Hur som helst, under min relativt korta promenad hem mötte och gick jag förbi ett flertal personer som i sin tur promenerade någonstans. Detta är inte ett helt ovanligt fenomen ens efter klockan elva en onsdagskväll, så jag tänkte inte så mycket på det utan traskade glatt vidare. När jag däremot gick förbi den andra unga tjejen som ryckte till då jag kommit nära nog för att gå om henne gick jag in i det där knepiga observationsläget jag ibland hemfaller till. På bara fem hundra meter såg jag en ung kvinna som nästan gick in i en kille som var ute med hunden, en tjej som klev rätt ut i gatan vid en korsning och en ung man som höll på att cykla omkull för att cykelbanan svänger lite på ett ställe. 

Alla dessa personer höll på med sina mobilen. Ett flertal av dem hade hörlurar i öronen. 

Jag är inte den som skriker först om att man inte ska vara väldigt försiktig om att som ensam tjej vistas ute när mörkret fallit på; jag är nog istället den som oftast får kommentarer om att vara försiktig eftersom jag anser det vara min rättighet att gå oantastad utomhus oavsett tidpunkt på dygnet. Jag utmanar inte ödet per se, men visst sjutton har jag genat genom parker, gått där det varit dåligt upplyst och tagit långa promenader från ena änden av stan till den andra mitt i nätterna. Något jag däremot inte gör är att stirra på en telefon och har hörlurar som gör att jag inte ser eller hör ett jäkla dugg av det som händer omkring mig. 

Visst, vi gick på en väl upplyst, trafikerad gata men i ärilghetens namn fanns det inte speciellt mycket trafik just då. Såg dessa gångare ens hundägaren som stod mitt på gräsmattan och rastade sin hund? Honom höll jag också på att missa då han stod still på en mörklagd gräsmatta, så det vore inte så konstigt om de missade honom. Men ändå? Killen på cykel var jag irriterad på överlag då jag inte tycker att man cyklar och håller på med mobilen samtidigt. Det är lika korkat som att köra och pyssla med mobilen samtidigt. Livsfarligt för både utövaren och alla runt omkring. 

Som jag sa så håller jag på min och alla andras rätt att gå oantastade genom natten. Ändå är jag inte dummare än att jag inser att så inte alltid är fallet. Samhället har blivit hårdare. Alla får inte gå oantastade genom vare sig natten eller dagen. Oprovocerat våld sker hela tiden. Våldtäkter är alltid en risk. Rån och misshandel likaså. Olyckor är lätt hända. Ändå väljer dessa unga människor att strunta i att ha koll på omgivningen. Inte överdriven paranoid koll, utan helt vanlig koll som alla bör ha när de är ute i offentliga miljöer. Om inte annat så för att undvika att gå in i en lyktstolpe eller kliva ut på vägen då det kommer en bil. Jag oroas över den här utvecklingen. 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s