Djupa skogar

Publicerat: 30 mars, 2015 i Uncategorized

SAM_5758

Österviks kapell

I fredags klev jag på tåget och reste söderut. Det kändes helt åt helskotta fel att åka däråt men tydligen gick det inga tåg härifrån och rakt västerut. Förutom det som gick tio minuter innan mitt tåg mot Kristinehamn, alltså. Nåja, jag gillar att åka tåg, så vad gjorde väl det att jag fick åka åt fel håll för att sedan vänta en bra stund innan tåget från Stockholm kom och hämtade upp mig för vidare färd mot Värmland. 

Det hände en lite lustig sak när jag klev på tåget i Katrineholm. Jag började gå mot vagnen till höger om mig men av någon anledning jag inte ens vet om själv (kanske var det färre människor vid den andra ingången?) valde jag att vända om och gå till vagnen till vänster istället. Väl inne i vagnen gick jag bort till en tom plats. Jag skulle just sätta mig då jag ser att det ligger en bok där. Mormons bok. Jag hade sett äldremännen kliva av tåget och visste således att de inte skulle komma tillbaka och hämta den, så jag antog att de lämnat den som en present till nästa resenär som satt just där. Jag blev jätteglad! Jag har länge funderat på att läsa just den boken för att se vad det egentligen är som skiljer trosinriktningen från den vanliga lutherska. 

Jag tog upp boken och skulle just sätta mig igen då det kom en familj som visade sig ha platsen jag tänkt sätta mig på. Jag frågade dem om de ville ha boken men de såg på mig som om jag vore tokig. Jag stoppade glatt boken i väskan och gick vidare neråt gången. Jag passerade en och två rader med tomma platser innan jag stannar vid en tom plats och frågar personen bredvid om det var ok att jag satte mig där. Hon log och sa ja. Då kom jag på att jag kanske hade en bokad plats på biljetten. Något sådant hade jag ju inte ens tänkt på eftersom man inte kan boka plats på tåget som går genom Katrineholm. Hur som helst, jag tog fram biljetten och kunde förvånat konstatera att jag redan stod vid min plats. Den tomma stolen jag frågat om var nämligen min. Hur osannolikt är inte det? 

SAM_5763

Vi åkte förbi skog, skog, skog, en glänta, skog, skog, skog, en glänta och mer skog innan det var dags att tänka på att kliva av. Väl framme åkte jag och Frankan och handlade så att vi klarade oss hela helgen. Jag hade redan innan funderat igenom detta med dieten och beslutat att jag skulle göra ett avsteg från den under helgen. Inte bara för att jag inte orkade ens försöka transportera all soppa jag hade behövt ha med mig utan även för att jag hållit på i åtta veckor och behövde ett brejk. Jag behövde få äta och dricka gott utan att tänka och planera så jäkla mycket. Om det påverkade vikten negativt så fick det helt enkelt vara så. Med det sagt så frossade jag inte helt ohämmat utan höll mig till 75% grönsaker och 25% protein och kolhydrater, men även det är bra mycket mer protein och kolhydrater än jag ätit på bra länge. Det tillkom även smågodis och vin samt några cider. Helt klart värt det!

På fredagen tog vi det lugnt. Åt och drack gott, smaskade smågodis, pratade, pratade, skrattade, pratade, såg lite på tv, pratade mer, skrattade ännu mer och bara var. Precis en sådan fredag jag behövt. Jag är superglad över att jag valde att åka och hälsa på Frankan, hon är sådant enkelt och lättsamt sällskap och vi har absolut inga problem med att sitta tysta i varandras sällskap. Så himla skönt! Och det var otroligt skönt att se något annat än mina väggar. 

På lördagen åkte vi på sight seeing. Frankan behövde gardiner och pratade om IKEA i Karlstad men det hela slutade med att vi blev oense om vägen till the Dollar Store I Karlskoga. Jag hade ju tittat på kartan och visste vilket område vi skulle till, men hon var heeeelt säker på att vi skulle in på ett annat område för att komma dit. Nåja, vi kom fram till slut och de hade inte gardiner som passade hos henne. Alltså åkte vi runt och tittade lite istället. Har ni sett träkyrkan i Karlskoga någon gång? Den är väldigt speciell. Annorlunda och vacker. Den äldsta delen av kyrkan är från slutet av 1500-talet och utsidan kläddes av spån som skilde sig från varandra beroende på vilken gård som levererat dem. Från 1600-talet och framåt har kyrkan genomgått inte mindre än fyra stora renoveringar och fyra mindre. Från början var spånen ofärgade, sedan målades kyrkan vit när det var populärt med vita kyrkor och idag är den mörkt faluröd. 

Nu kan man ju inte bara leka turist så där, utan man måste äta också. Alltså åkte vi hem till Frankan och slängde ihop en god lunch. Soppa. Kan ni förstå? Jag som ätit soppa mellan tre och fem gånger om dagen de senaste åtta veckorna valde att laga soppa. Helt galet. Men fy fan vad gott det var! En gräddig laxsoppa med gröna bönor i. Jag hade lätt kunnat äta tre portioner till, så gott var det. Nu gjorde jag inte det, jag hade medvetet inte lagat mer än till en portion var. *haha* Det där med att inte låta ögonen och smaklökarna bestämma är fortfarande en process jag håller på att lära mig och då är det bättre – lättare – att inte ha någon frestelse att falla för. Den där portionen var precis vad vi behövde för att orka leka turister ett tag till och därför åkte vi ut till Österviks kapell, vilket var en fascinerande byggnad med många vinklar och vrår. Tyvärr var det låst och vi fick därför njuta av utsikten utifrån, men det var ändå ett intressant ställe. 

SAM_5739

Vi strosade runt där en stund och valde sedan att ta med oss en pizza hem. Inte för att vi egentligen var speciellt hungriga men vi visste att vi skulle ut på lokal senare och då var det bättre att grunda ordentligt med mat än att påverkas av mer än nödvändigt av den alkohol som också skulle slinka ner. Sen var vi typiska tjejer. Det mesta handlade om kläder, smink, vin och en massa flams. Det var en väldigt trevlig inledning på resten av kvällen, faktiskt. Vi inledde den delen av kvällen hos en granne och vän till Frankan och även där blev det en hel massa skratt. Men jag säger då det, de pratar väldigt konstigt där borta i urskogarna. De såg inte allt för imponerade ut när jag konstaterade att en raketforskare skulle låta som en byfåne om han pratar bred värmländska, men det spelar ingen roll. Jag står för min åsikt. *haha*

Att gå på lokal i en mindre ort är alltid en upplevelse och lördagens bravader var inget undantag. Då vi fått förstahandsinformation om att stället vi tänkt gå till var folktomt valde vi att gå till ett mindre ställe istället. Det var någon blandning av bar/restaurang och blev ganska fullt på barsidan av stället allt eftersom kvällen gick. Jag upplevde det som väldigt konstigt att unga killar – jag pratar pojkar här – siktade in sig på äldre kvinnor, gamla nog att vara deras mammor, och knappt tittade på de yngre tjejerna som var i lokalen. Det kan inte enbart handla om att killarna söker en MILF som kan lära dem leda dem genom erotikens mystiska stigar. Inte när det tydligen är ett ovanligt vanligt fenomen i just den lilla orten. Min och Frankans teori är att det just nu satsats på utbildningar som är mer manligt inriktade medan de unga kvinnornas mer traditionella arbetsplatser på till exempel lasarettet och Mariebergsområdet försvunnit, vilket lett till att de unga männen åker till någon av de större städerna i närheten och umgås med människor som har ett driv, en ambition och en framtidsdröm medan de unga kvinnorna stannar kvar i arbetslöshetens hopplöshet. Det skapar ett glapp i utvecklingen mellan de två könen. 

Söndagen blev en lugn dag. Vi slappade så länge vi kunde, fixade lite mat och såg till att ägna oss åt en hel massa tjejsnack innan det var dags att släppa av mig vid tågstationen. Ämnena hoppade kors och tvärs och ibland avbröt vi ett ämne för att prata om ett eller två andra innan vi återgick till det första. Det var inte så noga och ingen höll räkning. Precis som det ska vara när man bara är. Precis som det ska vara när man laddar för en tågresa hem. Speciellt en tågresa där man tvingas sitta på en station och vänta i en timme på ett ankommande tåg. En lika lång väntan som resten av resan hem. Jättekul. Verkligen. Men, men, resten av helgen var riktigt, riktigt bra och jag klagar egentligen inte. Jag hade ju en bok att läsa ut. Att jag sedan blev besviken på hur enkelt och banalt författarna valt att avsluta en annars bra trilogi är en annan sak. Jag hade ändå något att göra. 

Annonser
kommentarer
  1. Yvonne skriver:

    Låter som en fantastiskt trevlig helg!

    • ~Sol~ skriver:

      Det var det! Så himla skönt att få slappna av och bara vara. Och den kära Frankan känner mig tillräckligt väl för att veta hur mycket ett besök vid något historiskt laddar mina batterier och tycker att det är ok att utsätta sig för det. 😀

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s