Ovanligt ståndfast

Publicerat: 20 mars, 2015 i Uncategorized

margot wallström

Rätt vad det är händer något som gör att jag trots min vanliga ovilja att beröra sådant i min blogg ändå vill belysa något som händer i den politiska världen. Alldeles nyligen hände en sådan sak. Eller egentligen två saker. För det första erkände Sverige Palestina som en egen stat och blev således satt på undantag som bästis till Israel. Det är något jag tycker är bra. Inte för att jag är antisemit eller inte tycker att judarna ska ha sin egen stat, utan för att jag anser att skapandet av staten Israel skett under all kritik och att omvärlden tillåtit att israelerna behandlar araberna som bott i området lika förkastligt som de själva blivit behandlade genom historien. Jag förstår sedermera inte hur England och västvärlden kan ha rätt att ge området som sedan blev Israel från ett folk som varit där precis lika länge som judarna, om inte längre. 

Alltså saluterar jag beslutet att erkänna staten Palestina trots att jag inte tror att det på något vis påskyndar fredsprocessen eller förbättrar situationen som råder i området. Ingen är dock bättre eller viktigare än andra och vi måste se de illdåd som sker på båda sidorna av konflikten. Som egen stat blir det svårare att förbise det som sker mot palestinierna. 

Det andra som gör att jag vill skriva om politik är det vår utrikesminister Margot Wallström pysslat med på sistone. Herre jävlars, vilka cojones den kvinnan har! Inte nog med att hon öppet förklarar att hon är för mänskliga rättigheter och jämlikhet för alla oavsett färg, sexualitet, form, religion och kön, hon står dessutom pall då storspelarna i världen spänner musklerna och gör vad de kan för att förminsta och smutskasta henne. Nu förstår jag förstås att hon inte kunnat föra den här politiken utan att ha regeringen bakom sig – jag är alldeles chockad över den handlingskraft vår nuvarande regering visat sig ha i utrikesaffärer – men det är ändå hon som tar den offentliga stormen och kritiken. 

Då jag ofta läser utländska nättidningar har jag sett den ena artikeln efter den andra som hyllar Sveriges agerande. De påtalar hur stark vår utrikesminister är som vågar sätta hårt mot hårt. Att hon inte bara neg och tackade för sig då hon förvägrades tala vid en middag där hon var hedersgäst just på grund av hennes arbete för mänskliga rättigheter. Det finns en allmän förundran över att Sverige vågar stå emot de underbetonade hoten som finns i svaren från bland annan Israel och Saudi Arabien. Att landet inte kämpade för att fortsätta samarbeta med just Saudi Arabien möttes av skräckblandad förtjusning och respekt runt om i världen. Margot Wallström har blivit en ikon för människorättskämpar och jämlilkhetskämpar världen över. Många politiska journalister frågar varför deras eget land inte gör som Sverige. Varför de tillåter saker att fortgå som de gör utan att valsa runt dessa ekonomiskt starka länder som katten kring het gröt och sedan ändå vika sig och blundar för hur de behandlar sina medborgare genom att fortsätta göra affärer med dem, utan några som helst försäkringar om förändringar i frågor om mänskliga rättigheter eller hur man behandlar folk rent allmänt. 

I omvärlden är Margot Wallström en hjälte. 

Här hemma är hon någon som KU-anmäls av oppositionen eftersom de hellre ser att våra företag ska kunna göra affärer med bland annat Saudi Arabien än att vi tar ställning mot något vi genom att skriva på FN´s fördrag om mänskliga rättigheter förpliktat oss till att göra vad vi kan för att förändra. Hon och regeringen kritiseras och anklagas för att förstöra för våra företag och den export som vi är så beroende av. Hon anklagas för att förstöra relationerna med utländska regeringar. Det muttras och gnälls i media om hur illa hon sköter sig och vilken förfärlig linje den sittande regeringen valt. Att Sverige förlorar anseende utomlands. Det är som att ingen tittar och upp ser längre än näsan räcker. 

Kanske har de rätt. Kanske försvårar hon för en del svenska intressen utomlands. Kanske skapar hon vägbulor i vissa regioner. Kanske är hon till och med anledningen till att en del länder vänder sig annorstädes för att göra affärer. Det är möjligt. Det är inte ens otroligt. Samtidigt visar hon att Sverige är ett land att respektera. Att vi står för det vi säger och att vi inte tänker böja oss för någon, oavsett storlek och styrka. What you see is what you get. I vissa regioner är vi kanske svartlistade. Men vet ni….? 

I omvärlden är Margot Wallström en hjälte. 

Respekt. 

Annonser
kommentarer
  1. Tittar in och önskar en trevlig fredag! 🙂

  2. iashemlis skriver:

    Hon e min hjälte med. 👍

    .. o stackars stackars stackars Jacob Wallenberg som inte får sälja mer vapen till Saudi. Buhuu.

    • ~Sol~ skriver:

      Jag förstår naturligtvis att detta inte nödvändigtvis är uteslutande bra för landet, vi har ju ställt oss på kant med en stark internationell makt, och visst finns det konsekvenser som kommer att kunna drabba landet under en längre tid men faktiskt tycker jag att det är bra att vi tar ställning och håller på det som är rätt. Låter vi t ex Saudi Arabien eller något annat starkt militärt eller ekonomiskt land att styra och ställa bara för att de är ett rikt land som styr regionen så kan vi lika gärna gå ihop med USA eller Ryssland och bilda Västland, Östland, Mellanland och – om det finns någon stark stat neråt någonstans, Söderland. Då behöver vi inte ha enskilda länder längre.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s