Mata inte trollen…?

Publicerat: 19 november, 2014 i Uncategorized

I am human

Jag blir så otroligt förbannad när jag läser om vad som sker runt om i världen. Här hemma går debatten om tiggare och deras situation i vågor, människor flyr från IS och de utsätter människorna som inte sympatiserar med deras skräckvälde för vidriga hemskheter, fattiga i Brasilien bor trångt  i favelas där kriminaliteten härjar och i USA förbjuder städerna invånarna att ge hemlösa mat. 

Det finns otroligt många orättvisor här i världen. Människor som drabbats hårt av fattigdom, elände, otur eller vad det nu kan vara. Oftast är det en kombination av olika faktorer som gör att folk hamnar i den svåraste av situationer. Ibland beror det på dumhet, okunskap och/eller ovilja att se saker för vad de är, men jag tror nog ändå att majoriteten av människorna som hamnar på livets botten gör det på grund av omständigheter de till mångt och mycket inte kan rå för. Jag tänker att man ju annars hade gjort något åt det hela innan det gick så långt att man tvingas flytta ut på gatan och leva på allmosor och andra människors empati? Till dessa faktorer räknar jag droger och andra beroendeframkallande substanser då man må ha kunnat välja från start men ganska snabbt fråntas det privilegiet.

Jag upprörs ofta och mycket av den situation många lever i och vet med mig att det inte tagit särdeles mycket för mig själv att hamna i en mycket svårare situation än den jag själv levt i under många år. Existensminimum eller strax därunder trots jobb, inget fast jobb som garanterade att jag klarade utgifterna varje månad, ett barn med fysiska och sociala svårigheter och skulder sedan ett dåligt val tidigare i livet. Nej, det fanns inget som garanterade att jag skulle lyckas hålla mig kvar i ett varmt hem med el och vatten. Kanske är det därför mitt hjärta blöder var gång jag ser en hemlös person?

Att de i ett flertal städer i USA beslutat att förbjuda eller begränsa folk att ge hemlösa mat är helt jävla obegripligt. Jag blir så otroligt förbannad när jag läser om det. De människor som behöver sådan hjälp är redan på botten. De tvingas tigga, rota igenom soptunnor, putsa bilrutor vid trafiklysen och hoppas på en allmosa för jobbet och är i det allra mesta beroende av att människor vill hjälpa dem i form av soppkök, insamlingar av kläder, härbärgen och andra tillfälliga ställen att bo. Nu ska de alltså begränsa antalet soppkök till ett per kvarter eller per flera kvarter (i alla fall en delstat) eller till inga alls? Varför?

Varför göra livet ännu svårare för de som redan kämpar mot alla odds? Varför göra det ännu svårare för de som redan lever på svältgränsen att hitta mat? Det är inte bara inhumant utan skapar dessutom en större kriminalitet bland dessa människor än den som redan finns. Människor som inte har något att förlora men allt att vinna på att stjäla – om det sedan är mat eller saker att kunna sälja för att få mat spelar ingen roll – gör just det; stjäl. Nu måste folk som tidigare vetat att de i alla fall fått mat två eller tre gånger i veckan leva i osäker, nervös och ångestladdad ovisshet om när deras nästa mål mat blir. Jag hade nog inte dragit mig från att stjäla något att äta om jag kunnat då. 

USA är ett hyckleriets Mecka med sina storsvulstiga ord om den amerikanska patriotismen och hur dess invånare betyder allt för landet. Skitsnack. Invånare med lite pengar som är villiga att skicka iväg sina barn för att strida i landets många konflikter bortanför deras egna gränser (för konstigt nog är de del av en hel massa konflikter men ingen i direkt anslutning till landet, vilket är den vanligaste och mest förklarliga sortens konflikt där hela länder är inblandade) är viktiga. Den stora massan är viktig, så länge den gör som beslutsfattarna vill och folk som fortsätter sprida illusionen om den amerikanska storheten är viktig. Människor som hamnat snett, kämpar för sin överlevnad inom landets gränser på en daglig basis och som inte representerar den amerikanska storheten det så stolt pratas om är inte viktiga. Och nu ska man inte ens få hjälpa dessa individer att få i sig lite mat utan att riskera att straffas för det.

Empati. 

Det är ett ord som behöver förklaras närmare. Det är ett begrepp som borde användas mer. Det är en känsla som måste få ta besluten ibland. Sparka inte på dem som redan ligger. Inte heller på dem som står med ena knät i golvet. Vem vet? Någon gång kanske livet snurrar till det rejält och det är du som står där med skålen i hand och en skamfullt bedjande blick i dina rödgråtna ögon. 

Annonser
kommentarer
  1. Ullrika skriver:

    Jag mår dåligt och illa när jag läser om människors skitiga åsikter och märkliga beslut. Det är nästan så att jag önskar det du nämner längst ner i din sista paragraf…

    • ~Sol~ skriver:

      Jag känner att det vore nyttigt för en hel del människor att tvingas hanka sig fram på så lite att de oroar sig över morgondagen för att de sedan ska minnas hur det är och dela med sig av det överflöd de (egentligen) har i livet.

      Ett intressant program gällande detta är Secret Millionaire. Dessa rika snubbar och snubbor får ett helt nytt perspektiv efter att ha tillbringat ett par veckor ihop med människor som ger trots att de själva inget har.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s