Grövelsjöområdet

Publicerat: 13 augusti, 2014 i Uncategorized

IMG_6440

Tidigt i måndags klev jag på tåget för att efter några byten och en lång busstur genom norra Dalarna kliva av vid Sågliden. Resa i sig var ganska händelselös, även om jag fick en inblick i hur warpade ungdomar idag är då tre tjejer satt och pratade oberört om vilka i deras bekantskapskrets blivit misshandlade eller tagit självmord (det var förvånansvärt många, så jag undrade lite över vilka kretsar de rör sig i) samt hade ett väldigt trevligt samtal med en väldigt snygg och trevlig skogsägare i 30-årsåldern medan jag åt lunch i Mora. I övrigt var det en jättesöt äldre brittisk farbror som med sitt otroligt belevade sätt och omtänksamma framtoning samt två damer som i ägnade fyra timmar åt att prata eller snarka högljutt på bussen som fångade mitt intresse. Damen på bussen upptäckte tydligen att jag tog kort på henne då hon satt med vidöppen mun och dreglade på utsnarket.

Jag vet egentligen inte varför jag tog kortet, jag använder mig ju aldrig av sådana kort, men som jag sa till henne; Det är sånt man bjuder på när man inte bara håller hela bussen vaken utan dessutom dreglar också… Konstigt nog nöjde hon sig med det. *haha*

IMG_6305

Det är så otroligt skönt att vara här igen. Jag insåg inte vad jag missat genom att inte ta mig upp till fjällvärlden tidigare i livet. Förra året var en enastående fin upplevelse och i år känns det lite som att komma hem trots att jag bara varit här en gång tidigare. I år jobbar Nulltj lite annorlunda än förra året, så jag har några timmar för mig själv från mitt på eftermiddagen. Igår bestämde jag mig för att ta en tur på fjället invid Grövelsjön, där jag inte var alls förra året. Det räckte gott och väl med Långfjället då. *haha* Men, nyfiken som jag är så ville jag se ett vattenfall som finns nära norska gränsen, så jag fick skjuts ner till sjön och traskade sedan iväg på egen hand till vattenfallet.

Själv och själv förresten, jag mötte en hel massa folk som verkade vara på väg ner från fjället. Tydligen är det kutym att gå ut tidigare på dagen än vad jag gjorde? Spelar ingen roll för mig, faktiskt. Jag mådde bara bra av att ha väldigt mycket att fjället (jag såg) för mig själv. Jag hittade ett fint vindskydd (Olåns rastplats) men valde att fortsätta mot fallet utan att stanna. Själva fallet var fint men tyvärr kom jag inte över på den sidan på vilken man hade bäst utsikt över då en bro raserat och det var för mycket vatten i ån för att ta sig över torrskodd. Det gör inget. Jag fortsatte till renstängslet som markerar gränsen mellan Sverige och Norge, satte mig på en sten och åt min medhavda matsäck samtidigt som jag lät blicken vandra över Sarsbergen och den (numera) väl utmarkerade led på vilken Linné en gång satt fötterna framför varandra om och om igen för att ta sig till Röros i Norge.

IMG_6474

Det är så ofantligt vackert på kalfjället. Konstigt egentligen. Tidigare har jag alltid tänkt att kalfjället är… ja… kalt… men det stämmer dåligt. Där finns massor att se och ljungens skiftningar gör att fjället ser levande ut. Vindpinade träd gör sitt bästa för att överleva, långt gräs svajar i myrarna, ljungen får fjället att skimra i lila och rullstenens färger för att de kalare topparna också ser mer levande ut än jag föreställt mig. Jag älskar det!

Idag tänkte jag försöka hitta renar. Det pratas ju alltid om alla de infernaliska renarna som finns överallt här omkring men ta mig fan att jag sett mer än en och det var genom fönstret på en bil. Alla häromkring, utom samerna, anser att renar är skadedjur och är glada över att slippa se dem. De skrattar lite överseende åt min iver över att hitta någon på lite närmare håll än genom fönstret på en bil eller tre mil bort på fjället. Med tanke på att de finns överallt annars så är det lite underligt att jag inte sett till någon ännu, men skam den som ger sig…

Annonser
kommentarer
  1. Yvonne skriver:

    Himla vackert! Blir jättesugen på att se det själv.

    • ~Sol~ skriver:

      Det bästa med området är att man inte behöver gå i flera mil för att komma någonstans. Det finns mål, vindskydd, fattenfall, stugor, toppar, inom någon eller några timmars avstånd och sen kan man traska tillbaka och återigen förundras över det storslagna landskapet. 😀

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s