❤❤❤

Publicerat: 17 juni, 2014 i Uncategorized

IMG_1667

 

Kvinnan som flankeras av Vikingen och Mini-Belse är en barnboksförfattare vid namn Julie Hodgson. Hon bor till vardags i Portugal men var i Hallstahammar på boksignering idag. Hon hade ett bord med fyra eller fem av sina böcker som hon sålde och signerade. Hon skriver på engelska men har fått några av sina böcker översatta till portugisiska. Då jag redan har ett gäng av hennes böcker blev jag väldigt glad över att få en signatur i hennes senaste alster. Mini-Belse läser redan första delen av böckerna om Jodie som har ett bibliotekskort som gör att hon kan resa i tiden. Den är skriven till lite yngre barn, men det är ändå lite kul att läsa just hennes böcker.

Ni anar inte vad jag längtat efter att få träffa henne. Åh, så jag längtat. Det var alldeles för länge sedan sist. 2009 för att vara exakt. Det var då jag vaktade hennes och mannens hundar medan de själva var på bröllop i Skottland. Det var för övrigt en alldeles obeskrivligt härlig vecka. Tänk er att vara alldeles allena på en gård som ligger 7 km från närmsta by, ha fullproppad kyl och skafferi och egen pool. Jodå, det var makalöst skönt. Men nog om det och tillbaka till Julie… 

Den kvinnan är en av de mest  varmhjärtade, positiva, roliga och skrattlystna människa jag känner. Det bara sprudlar om henne. Hon bjuder på sig själv, hon skrattar tillsammans med andra och väldigt, väldigt sällan åt andra, hon älskar av hela sitt hjärta och hon accepterade att jag adopterade som extramamma när jag behövde det som mest. Det kan inte ha varit lätt att komma till ett nytt land och plötsligt få en elvaochetthalvtårig extradotter som bara var elva år yngre än hon själv på halsen, men hon omfamnade och välkomnade mig i sin familj som att det aldrig funnits något annat tänkbart alternativ. Hon, hennes man och deras blev min andra familj. 

Idag var det alltså dags att träffas igen. Äntligen skulle Mini-Belse få krama om sin gudmor igen. Äntligen skulle Vikingen få träffa bonusmamman jag så ofta pratar om. Det var härligt att krama om henne och skoja med henne igen. Det var som om tiden stått stilla och vi träffades senast igår. Så är det alltid med henne. Det vet jag sedan tidigare men det är ändå skönt att få det serverat likadant igen. De blir kvar några dagar till så vi hinner med ett kramkalas till innan de åker hem. Den gången blir det en längre stund än idag då vi ska bjuda dem på middag. De har ju inte sett vårt nya hem och vill så gärna visa dem hur fint vi har det tillsammans. Skönt att det hinns med. Vet ni det bästa med kråksången? Hon och bonuspappan har bott i många olika länder genom åren men nu är det åter dags för dem att bosätta sig nära mig. Yay! Är det inte 1 augusti snart? 

Annonser
kommentarer
  1. Ullrika skriver:

    Vilket underbart möte! Och jodå, snart är det augusti!

    • ~Sol~ skriver:

      Det pirrade härligt skönt när just de batterierna laddades. ❤
      Tyvärr flyttades allt fram tills i september, men det är ju också snart nog. 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s