Silvret kantar molnen

Publicerat: 17 mars, 2014 i Uncategorized

SAM_4863Vikingen tillsammans med Göran Boström, som bägge bär tröjor Göran vunnit SM-guld i. 

Söndagen 16 mars har skrivits in i mitt minne som den dagen tusentals västeråsare intog Friends Arena för att heja på sitt hemmalag när de skrinnade fram på isen och försökte sätta bollen i sandvikarnas mål. Det visade sig tyvärr vara sandvikarnas dag och billen gick således i nät på Västeråssidan oftare än tvärt om. VSK fick inte till den strålande bandy laget spelat de senaste fem matcherna och det tände inte till riktigt förrän i slutet av matchen, vilket resulterade i några mål som värmde skönt inombords men ändå inte räckte fram till vare sig seger eller förlängning. Dagen var ändå bra. Som fan! Det var några punkter som inte klickade men de var få och med långa mellanrum, så de kändes överkomliga. 

SAM_4862En brokig samling utanför puben en söndag innan lunch.

Tänk er en söndagsmorgon i centrala Västerås. För er som inte upplevt det kan jag berätta att det i vanliga fall för tankarna en domedagsfilm där någon eller några få överlevande smyger sig fram längst gatorna för att inte väcka de mer eller mindre mänskliga monster som lurar i skuggorna. Denna söndagsmorgon var annorlunda. Det var som om nationalgardet bestämt sig för att jaga bort monstren med skratt, sång och spänd förväntning. Alla skuggor var bara det. Skuggor som kom sig av att byggnader tillfälligt skymde solens strålar från den enorma skaran som samlats för att åka med supporterbussarna på bandyfinalresan som gjorde ett depåstopp på puben innan match. Det var tio fulla bussar som åkte. Det innebär att det stod över 500 personer med glöd i hjärtat som stod där på torget i söndagsmorgonens sol. Respekt!

SAM_4884Ett grönvitt hjärta syns ofta utanpå. 

Ännu mer respekt är det att veta att det gick iväg strax över 80 bussar från stan. Lägger man sedan till alla de som valde att åka tåg eller bil dit blir summan smått hissnande. Det finns en anledning till varför det var trångt på VSK-sektionen på Friends Arena och jag är så oerhört glad över att så många gjorde sig omaket att åka dit och se matchen på plats. So what om det i regel är 1300 personer som går på hemmamatcherna i grundserien. So what att siffran endast stiger med 1000 personer då VSK spelar slutspel på hemmaplan. Självklart skulle jag vilja att västeråsarna går man ur huse då också, men vet ni? Supportrar har liv och då jag inte vet hur någon av dessa personers liv är väljer jag att inte döma.

SAM_4938Kom igen grönvitt!

Det där med supportrarna har stötts och malts på diverse sociala medier. Motgångssupportrar och medgångssupportrar, supportrar med hjärtat på det rätta stället och de som bara har det när det passar de själva och bla ha bla ha bla ha. Ja, jag tycker att det är bla ha. Anledningen är den jag angav ovan. Nu är jag kanske partisk med tanke på att jag hade en väldigt god anledning att inte bevista matcherna under ett antal år och jag vet med mig att jag inte höll mindre på VSK bandy för det, men poängen är fortfarande densamma. Ja, det finns olika sorters supportrar. En del syns bara när det är medvind, andra finns där hela tiden och våndas med laget även i motvind. Jag skulle kunna lägga en värdering i det men efter den dag som den jag precis upplevt är jag ändå glad över alla med- och motgångssupportrar som var på arenan och fyllde upp vår kortsida. 

SAM_4941Fantastiskt roligt att detta budskap var klart överrepresenterat på båda läktarna!

Den enda gruppen supportrar jag har svårt för är de som egentligen inte är där för sporten. Åh, de säger att de är det och de är nog de som högst och bräkigast proklamerar sin kärlek till laget, men den egentliga anledningen till att de är på plats verkar oftast vara att det är ett tillfälle att supa skallen av sig, sjunga vulgära ramsor från  den tiden då politiskt korrekt var två ord som aldrig någonsin sattes intill varandra i den ordningen som just den här gruppen envisas med att hålla vid liv (jag upplever att de tror att de är coola som står och skriker hora och sjunger om att stoppa kuken i en ko men jag har aldrig lyckats lista ut varför) och orsakar bråk i egna led genom satt svära åt och ramla fram och tillbaka över människor som står intill dem. Att hålla humöret i schakt ligger inte i deras intresse då de inte skulle kunna skryta om hur det smällde både hit och dit efteråt om de gjorde det. På bussarna är det de som skriker hellre än sjunger, smetar snus överallt och ibland lämnar en spyblaffa eller två som supporterklubben får betala saneringen av. Starkt jobbat. 

SAM_4963Tydligen behövs det numera pausunderhålling i halvtid?

Men de andra däremot! De som fyller upp den större andelen stolar i bussarna. Dem gillar jag. Som fan! Det blir än mer påtagligt då 500 personer kliver av vid Norrtull och bokstavligen svärmar in på puben. Trång som fan men alla var härligt glada och lite puttande hit och dit resulterade oftast i en hel massa kramar. Jag har kramat så många människor jag aldrig träffat tidigare, fortfarande inte vet namnet på och troligen aldrig kommer att se igen. Mycket trevligt! Snyggast på stället var dock Göran Boström, den forna VSK-spelaren som var på plats för en kort intervju med supporterklubben. Ärligt, hade jag vetat att han var så snygg hade jag sett till att bli presenterad för honom tidigare, även om det bara varit för att ha lite ögongodis att vila blicken på ibland. *haha*

SAM_4933Inte lika välfyllt som då Hammarby spelade förra året, men det fanns ändå lika mycket känsla. 

Innan matchen fick jag lite ofrivillig träning av att springa runt hela arenan på två nivåer. Upp för trappan, runt byggnaden, ner för trappan, upp för samma trappa, runt byggnaden åt samma håll som tidigare, ner för trappan, fortsätta runt byggnaden, upp för trappan, vidare runt och sedan ner för samma trappa som vi började med för att äntligen stå på rätt plats. Ja, ja, Vikingen fick sig också samma träningspass men då det var hans ‘fel’ anser jag inte honom vara drabbad utan han får mer skylla sig själv. Han skulle vara med på en livesänd tv-intervju och hade blandat ihop Gate 1 med Gate 2 (vilket ju var platsen där vi börjat ifrån) och därav tog vi den här rundturen. Intervjun gick dock bra, även om vi kom fram med två minuter till godo och med andan i halsen.

SAM_4953Oerhört nervös. Jag trodde ett tag att han skulle bita sig igenom läppen och äta upp skägget. 

Friends Arena är den nya nationalarenan och det smärtar mig att behöva erkänna att jag tycker det är ett skitbygge. Fy fan så dålig akustik det är. Jag fattar inte att det spelas konserter där. Det måste ju vara helt meningslöst att ha en biljett till någon av de högre läktarna, då kan man lika gärna lyssna på stereon eller se en musikvideo på datorn hemma eftersom det enda man möjligtvis kan höra är högtalarna bakom sig. VSK-klacken är i vanliga fall fantastiskt bra på att höras. Som det var nu hördes ingenting ens från en ände av klacken till den andra och då stod ändå flera hundra människor och sjöng för full hals.  Längst fram stod några eldsjälar och slet som djur för att få fler än bara de framför sig att ta ton och det kändes surt att gensvaret var så ljumt. När jag stod längst ner och mitt i den sjungande klacken förstod jag inte hur detta kunde komma sig men sedan gick jag upp till de övre sektionerna insåg jag att de kämpade för att ens höra om de nedanför sjöng eller inte och om det var något de förväntades hänga med på. Nu pratar vi om en skillnad på 40 meter. Inte undra på att de som satt eller stod ytterligare en bit ifrån mittsektionen inte hängde på. Ge mig en final på studenternas igen, tack!

SAM_4972Vikingen leder klacken i skön(?)sång och Bergwall mjukar upp lederna. Olika men ändå lika viktigt för laget.

Som supporter vill jag skriva att det var en gulddag, något det inom mig ändå var trots att själva matchen slutade med att VSK tog SM-silver. Som supporter är jag också otroligt glad över att ha fått uppleva detta tillsammans med spelarna, om än på en annan nivå än de. De kom, de kämpade och de tar med sig detta till nästa år. Hur man än vänder och vrider på det så är det ett lag med en del nya spelare och anses därför vara ett sk ‘ungt lag’ som kommit otroligt långt för att inte ha spelat ihop ordentligt förrän den här säsongen. Det är dessutom första gången på flera år som de kommit längre än till kvarten. Det som varit den här säsongen tar de förhoppningsvis med sig till nästa och då finns det inget som kan stoppa VSK från att ta guld. Jag tänker avsluta detta inlägg med några ord som skrevs på facebook av min vän Johan Seige, en singer songwriter som ser ovanligt bra för att vara blind. Han var visserligen felinformerad om antalet bussar, men i övrigt slår han huvudet på spiken;

”VSK fick något som var mycket större än ett Guld idag folks! Hela stan! De fick hela stan att stanna upp, slå igång sina radioapparater, ladda framför TVn med ostkrokar och dricka! 40 bussar åkte till Stockholm för att se Mästarnas mästare spela final! Det mina vänner, har ett betydligt högre värde än guld! Tummen upp åt Västerås SportKlubb!”

 

Annonser
kommentarer
  1. Purple skriver:

    Bra skrivet det får till och med mig och vilja gå och se bandy!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s