Det känns skevt

Publicerat: 4 december, 2013 i Uncategorized

Paul Walker

För några dagar sedan skedde en väldigt tragisk dödsolycka. Två män färdades i en bil som troligen kördes i alldeles för hög hastighet mötte sitt slut mot ett vägräcke som mosade både bilen och dem. Anledningen till att jag tror att bilen framfördes i alldeles för hög hastighet är resultatet av kraschen. Det känns omöjligt att allt skulle bli mos, man ser inte ens att det varit en bil, om de kört lagligt. Tyvärr färgas min åsikt även av att föraren var racingproffs till yrket och bilen en Porsche Carrera GTI som de enligt utsago skulle testköra lite, så det kan mycket väl vara så att jag drar för snabba slutsatser. Det gör i så fall även den lokala polisen som utreder dödsolyckan. 

Passageraren i bilen var Paul Walker. Det är det nog ingen som kunnat missa. Jag hade ingen aning om vem det var till namnet men kände väl till ansiktet när nyheten slog ner som en bomb bland allmänheten. Det känns lite som ödets ironi att han, som blivit känd för just snabba bilar och racing på film, går till de sälla jaktmarkerna på ett sådant vis. Detta är något som tidningarna också uppmärksammat. Om och om igen. Och så lite till. Det har hunnits skriva många spaltmetrar om honom sedan hans olyckliga död. Fler än han hittills samlat ihop, trots sitt uppenbara kändisskap. Det spekuleras, gissas, saknas, sörjs, samlas folksamlingar för kollektiva farväl och en hel massa till. 

Jag tänker inte hyckla. Självklart tycker jag att det är tragiskt att en ung människa gått bort. Speciellt på ett sådant vis. Det måste ha varit hemskt för både dem och dem omkring. Men att säga att jag saknar Paul Walker? Nej. Det kommer jag inte att göra. Jag visste inte ens hans namn förrän olyckan var ett faktum. För mig var han den där blonda killen i The Fast and the furious, en filmserie jag inte ens bemödat mig att se alla delar av. Han har på intet vis spelat någon roll i mitt liv och jag förstod inte riktigt hur känd och älskad(?) han var av något som i tidningarnas framställs som den stora massan. Det är en sorglig händelse och jag beklagar sorgen till de närmsta. 

Något jag däremot reagerat på är hur det hela framställs. Två personer färdades i Porsche Carrera GTI´n som smällde in i vägräcket. Två familjer förlorade sin anhöriga. En liten pojke fanns på plats för att se sin pappa brinna upp. Det har rapporterats om detta. Absolut. Men helt ärligt? Har det stått i proportion till varandra? Finns inte en chans! Hade inte Paul Walker funnits med i bilen hade ingen utanför USA – om ens utanför Kalifornien – vetat om att Roger Roda avlidit. Han är iofs racingproffs så troligen är han känd i de kretsarna, men jag hade aldrig hört talas om honom innan vilket får mig att misstänka att jag har rätt i min misstanke om att hans bortgång varit anonym om det inte varit för hans vän Paul.

Hela rapporteringen känns skev. Kanske förstår de vuxna i Roger Rodas liv ”skillnaden” mellan honom och Paul Walker men det gör troligen inte den åttaåriga pojken som försökte dra ut sin pappa ur den tillknycklade och brinnande bilen. Istället tvingas han möta den storm av saknad och sorg efter Paul Walker medan hans pappas bortgång blir som en passus i hyllningarna till Paul Walker. Jag kan inte annat än känna medlidande för honom och hans familj på grund av detta. I övrigt känner jag också starkt med dem. Att förlora någon är en oerhört svår upplevelse som blir ännu svårare av att det kommer plötsligt och i förtid.  

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s