Hälsokost

Publicerat: 23 oktober, 2013 i Uncategorized

nypon

Igår hörde jag berättas om att det finns ett flertal nyponpreparat som är bra att ta om man har artros. Nu lider jag inte av det själv, jag har ju bara min infernaliska hälsporre och den oerhört sköna karpaltunnelsyndromet som stör min vardag, men Vikingen har det i knäna. Att han flyttar en trappa längre ner i månadsskiftet kommer säkerligen att göra skillnad i hur knäna mår, men det kommer i sin tur att ätas upp av det faktum att han står på skridskor i kylan rätt ofta under vinterhalvåret. Därför lystrade jag lite extra noga när samtalsämnet kom upp. 

Jag tvivlar inte ens sekund på att naturen har en hel massa fiffigheter för sig som gynnar människan och dess mående. Det vore ju väldigt konstigt annars, kan jag tycka. Tanken är ju ändå att vi ska leva här (annars hade vi väl inte ens funnits?) och då måste det ju finnas gynnsamma förhållanden och/eller möjligheter att skapa sådana om vi stöter på något som orsakar skada eller obehag. Så resonerar i alla fall jag. Ni behöver absolut inte hålla med. Naturen är en förunderlig plats och vi kan blott spekulera i vår egen roll i den stora helheten.

För att återgå till ämnet så fick jag namn på två preparat som bägge upplevs som att de fungerar. Nu är detta andrahandsuppgifter då personerna som pratade om det själva inte har behov av att ta dem eller har provat, men de lever bägge nära den person de känner som tar preparaten. Det gör att det naturligtvis är mycket intressant, trots deras egna brist på erfarenhet i ämnet. De har beskrivit lättnader i smärta och svullnader etc utan att det känns överdrivet eller förskönat. 

Här kommer själva anledningen till att jag skriver inlägget; Jag har alltid varit övertygad om att naturen tillhandahåller örter och ämnen med medicinska egenskaper och tror fullt och fast att de kloka gummorna, medicinkvinnorna/männen, örtahelarna,  eller vad man nu vill kalla dem hade stor kunskap i dessa läkande egenskaper. De har säkerligen fört denna kunskap vidare till sina barn genom tiderna, barn som kanske själva hittat nya användningsområden på gamla beprövade eller helt nya örtsorter och på så vis fört över ett ännu större kunskapsregister på de kommande barnen. Den delen har jag inga problem med.

Med tanke på att jag inte har några problem med att det funnits gedigen kunskap om medicinalväxter genom tiderna låter det kanske konstigt att jag hyser tvivel angående de moderna preparaten. Speciellt med tanke på de omfattande utredningarna av växterna vi kan göra idag, utredningar som med stor säkerhet kan avgöra hur stor procent av ett specifikt ämne en växt innehåller och vad detta ämne kan vara bra att användas mot. Det låter nog ännu konstigare om jag erkänner att mina tvivel baserar sig på just detta, att man forskar och avgör så mycket. Det blir för kliniskt. För… kommersiellt. Det är inte längre gamla beprövade växter som används utan plötsligt finns det en uppsjö av preparat som grundas på den eller den växtens extrakt. Växter vi inte ens hört talas om tidigare.

Jag tror dessutom att industrin gör vad den kan för att exploatera alla nya rön de kan. Gamla också, för den delen. De letar efter minsta lilla välgörande effekt, boostar denna och lanserar produkter som revolutionerande och fantastiska när det kanske inte skulle göra kroppen varken till eller från att inmundiga växten i naturlig form. Då har man ju inte tagit en naturlig produkt och utvunnit det hälsobringande i det utan då handlar det istället om en helt ny produkt med en mycket större koncentration av något litet ämne som råkar finnas i någon stackars växt som får stå som ursprung för denna produkt som som industrin så gärna vill sälja. Om man sedan ser till hur procentuellt stor andel av produkten som består av just det som de påstår vara det verksamma extraktet så landar man ofta på en väldigt låg siffra. Kan produkten verkligen göra någon större skillnad då?

Jag inser att detta resonemang har många motståndare då det finns väldigt många som tror och svär på hälsopreparatens effekter. Det är som det ska vara. Vi tror alla olika och har full rätt att göra det. Jag ställer mig som ni ser tveksam till den stora industrin som vuxit fram runt detta, men det beror absolut inte på att jag misstror växternas medicinala egenskaper utan att jag misstror alla de låga doserna och extra tillsatserna man lagt till för att kunna producera preparaten. Det är min uppfattning och således ingen sanning i sig. Stor skillnad, förstår ni.

Ändå är det kanske värt att köpa något av dessa nyponpreparat? Den enda skadan som blir ifall det är verkningslöst är i så fall i plånboken. Eller… Undrar om Vikingen tycker om nyponsoppa…?

Annonser
kommentarer
  1. Ullrika skriver:

    Jag är också inne och nyfiken på naturmediciner, men det som får mig att tveka är att det jag köper på vanliga apoteket har uppfyllt tester och prov och har dokumenterat (relativt) ofarliga konsekvenser. Hälsopreparat är naturens egna prylar, därmed inte sagt att de funkar finfint för alla!

    Som ett exempel har jag i min iver att leva miljömedvetet snokat reda på en skönhetssalong som jobbar enbart med ekoprodukter. Gissa då hur förvånad och förtvivlad jag blev när min hud plötsligt protesterade våldsamt mot en alldeles vanlig (och inte ens särskilt dyr, jämfört med mycket annat på marknaden) ansiktskräm. Jag började fundera. Och kom fram till. Det är oerhört sällan någon blir allergisk eller får utslag av ”billiga” krämer från Loreal och vad dom där märkerna heter: det är nämligen billiga, troligen syntetiskt framställda, men beprövade ingredienser. I dyra märkeskrämer är det oftast ”finare” mindre miljöfarliga ingredienser med den nackdelen att de är starkare och har större trolighet att göra åverkan på vår kropp?

    ”Nature is powerful” – hittade ingen bra översättning, sorry! – och det är ibland enklare att gå den upptrampade vägen för att slippa biverkningar och problem 😦

    • ~Sol~ skriver:

      Ja du, naturen är en kraft i sig själv och om man inte vet att ta det försiktigt med den, eller som nu – att någon annan gjort en bedömning om vad man borde klara – så är det väldigt svårt att inte göra ‘fel’. Man vill så väl men vet inte riktigt vad man håller på med. Som du säger, den upptrampade vägen må vara något man ska stäva efter att till stor del lämna bakom sig, men det går långsamt och det krävs lite mer av naturmedlen än det som finns nu innan jag känner mig säker nog att använda läkemedel och liknande. Åh, jag betvivlar att de är farliga. Jag vet bara inte om de faktiskt är så bra som industrin säger. 😐

  2. iashemlis skriver:

    Jag har ju själv ont i lederna, speciellt i lederna i händer och handleder. För många år sen fick jag tips från min gamle chef som hade häst.. för till hästar gav man glukosamin… hennes mamma som hade någon slags reumatism (skall vara försiktig med att säga om det var exakt det) o hon åt detta.. (ja inte det som hästen åt.. haha.. ja du fattar) o hon blev mycket bättre av det. Så jag tog mig till en hälsokost och köpte en pytteliten burk som var snordyr.. o åt.. och den funkade väldigt bra. Lade sen av att äta det för jag kände att det var för dyrt.. (o lederna kändes rätt okey)
    Nu har jag ju till och från ont igen.. skall nog kolla upp det igen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s