Nej, allt mynnar inte i främlingsfientlighet

Publicerat: 18 oktober, 2013 i Uncategorized

pusselmänniskor

 

Jag stöter på väldigt många människor med en annan härkomst än den svenska. Det är bra. Jag anser att det berikar livet och samhället enormt. Om alla stannade på ett och samma ställe hela tiden skulle världen vara en mycket fattigare plats. Det går inte ens att tänka sig en sådan tillvaro. Handel, kulturella utbyten, nya rön – inget skulle fungera eller spridas. Jag avskyr att det finns människor som inte har något annat val än att fly sina länder och bo någon annanstans men är samtidigt glad över att de har någonstans att ta vägen. Detsamma gäller de som flyttar frivilligt.

Jag växte upp i ett område där det var väldigt hög invandrartäthet. I min klass fanns endast sex eller sju stycken svenskar, resten var finnar, syrianer, någon kurd, någon ungrare och så jag, kanadicken. Bland mina vänner kunde jag räkna svenskar, finnar, syrianer, turkar, kurder, bulgarer, britter, jamaicaner, araber, somalier och många fler. För oss var det självklart att alla umgicks med alla. Vi var inte nödvändigtvis nära vän med alla, men så ser det ju ut överallt. Man behöver inte vara vän med eller ens gilla alla i ens omgivning. Faktum är att jag troligen varit osams med någon utav alla de folkslag jag nyss räknade upp. Men vet ni? Inte en enda gång blev jag kallad rasist för det. Jag var helt enkelt oense med personen eller personerna. Inte deras bakgrund.

Något jag alltid haft lite svårt för är den där gruppmentaliteten som uppkommer då ett gäng ungdomar kommer samman, speciellt om det är på stan. Oavsett ursprung blir de en flock och på något vis när flocken ett behov av att visa sig lite förmer. Att vara kaxig deluxe, mucka och bete sig utmanande kommer som ett brev på posten. Jag säger inte att det alltid är så, men fenomenet är ändå ganska påtagligt. En och en är personerna hur trevliga som helst. Tillsammans kan de bli rätt otrevliga och verkar trivas ganska bra med det. De gånger jag träffat på vänner som uppträtt så har jag alltid ifrågasatt deras beteende. Tyvärr har jag kanske inte alltid varit så diplomatisk men det har lugnat sig med åren. Jag är bättre på att kontrollera mina verbala attacker nu för tiden. *haha*

Något annat jag alltid gjort är att jag säger ifrån om jag ser att någon behandlar någon annan illa eller är otrevlig överlag. Jag ser ingen anledning till att bete sig så och vet att det ofta räcker med att någon utomstående säger ifrån för att personen som gör så lugnar sig, i alla fall för stunden. Min förhoppning är att ett påtalande om det felaktiga beteendet ska få personen att tänka till och göra förändringar i sitt förhållningssätt. Jag inser naturligtvis att detta säkerligen inte sker i de allra flesta fallen, men finns det en enda som lyssnat, tagit till sig och ändrat på sig så är det en tillräcklig vinst för att det ska ha varit värt det. Så ja, jag säger till när jag ser främligar bete sig illa.

Då jag ser svensk ut, låter svensk och beter mig som en svensk är det väldigt lätt att utgå från att jag är svensk. Om jag ska vara helt ärlig känner jag mig svensk också. Kanske är det därför det är så lätt för en del främligar av utländsk härkomst att direkt proklamera att jag är rasist och valt att klaga på dem enbart på grund av deras ursprung. Say what? Nej, senast jag sa ifrån var för att personen stod och skrek på en stackars kassörska som gjorde sitt bästa för att hjälpa hen få sina varor. Det var inte hennes fel att hens kort inte fungerade. Och nej, jag sa inte ifrån för att hen till utseendet såg ut att komma från sydamerika eller något annat spansktalande land. Inte heller var det hens brytning som triggade igång mitt rättspatos. Istället var det att hen höjde rösten, kallade henne fula namn och till slut klämde i att dumma kossor inte borde få jobba i affärer. Det är inte ok. Inte på något vis.

Men naturligtvis var jag rasist då jag bad personen i fråga att lugna sig och be kassörskan om ursäkt. Den svada jag själv fick innehöll minst fyra anklagelser om främlingsfientlighet. Jag tar inte åt mig av sådant. Jag vet vart jag står i den frågan. Nej, jag gillar inte alla invandrare. Personen jag hade framför mig gillade jag till exempel inte alls. Jag gillar däremot inte alla svenskar heller, så rimligen handlar det om personlighet och/eller personkemi. Dåligt uppförande kan också ha med saken att göra. Jag frågade lugnt om personen är svensk medborgare. Det var vederbörande. Då informerade jag om att jag inte är det och att det i så fall rimligen måste vara vederbörande som är främlingsfientlig eller rent av helt människofientlig som betedde sig som uppvisats. Det är ungefär nu guppyeffekten trädde in. Vad svarar man på det? Det såg ut som att jag punkterat det enda argumentet personen hade för att bete sig illa. Den stackars kassörskan lyckades äntligen få kortet att fungera ordentligt och köpet gick igenom. Hon tackade mig för att jag ingripigt när personen tagit sina varor och gått.

Jag är sorgsen över den utveckling som varit på sistone. Att man inte ska kunna yttra sig utan att bli anklagad för att vara rasistisk är inte ok. Oavsett vilket ursprung man har finns det etiska, moraliska och emotionella aspekter som gör att ett betende inte är ok. Det handlar inte om vilken hud, hår eller ögonfärg man har. Inte heller om man bryter på utrikiska. Det handlar om att vara människa.

Annonser
kommentarer
  1. Sally skriver:

    Så bra skrivet och så bra inställning! Alla är vi människor oavsett vart vi är födda!
    //Sally som aldrig kommenterat din blogg men läst den ett tag 😉

    • ~Sol~ skriver:

      Välkommen Sally! Kul att du ville kommentera. 😀
      Tack. Jag skriver ju vad jag själv känner och tycker och blir glad då jag får positiv feedback. 🙂

  2. iashemlis skriver:

    Den sista idioten e inte född…suck.

  3. Anna skriver:

    Men jösses sånt folk det finns. Borde iofs inte bli förvånad, har blivit kallad rasist så många gånger själv att jag har tappat räkningen. Nu är jag verkligen inte det, anledningen till att jag fått höra sån skit är att jag tackat nej till x antal inviter från killar från bosnien, syrien osv, den enkla anledningen är att jag attraheras i regel inte av dom och de kan inte ta det alltså är jag rasist. Jag tackar för övrigt nej till inviter av blonda, svenska muskelknippen också för attraheras inte av dom heller men då är det ingen jävel som skyller mig för att vara rasist.
    MVH/ Inte helsvensk jag heller.

    • ~Sol~ skriver:

      Människor är människor och jag attraheras inte av varenda karl som går förbi på gatan. Punkt. Så funkar ju livet. Det måste man ju kunna ta in i skallen, väl?

  4. Anna skriver:

    Haha jaa, jag tycker ju det men det finns många som gärna spelar ut sitt rasistkort i tid och otid!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s