Det är något visst…

Publicerat: 2 juli, 2013 i Uncategorized

brassestolar

 

Det händer något med människor när sommaren börjar närma sig. Det är som om kärnan i deras identitet förändras allt eftersom ljuset och värmen gör sitt intåg. De slutar vara Kalle, Pelle, Anneli, Päivi eller vem sjutton de nu råkar vara under de andra årstiderna. Skalet är kvar, sättet är detsamma men inuti identifierar man sig med något helt annat än vanligt. Det märks framför allt på en fråga och det svar man väldigt ofta får under just den här perioden av året. Konstigare svar får man egnentligen leta efter, ändå accepteras det som självklart.

‘Hur är det?’

Ni ser? En helt vanlig fråga. Inget konstigt med den alls. Den ställs slentrianmässigt, genuint intresserat och ibland till och med utan att man ens reflekterar över att man gör det. Det finns alla varianter. Svaret på frågan är oftast lika varierad i känsla även om orden som används oftast är; ‘Jo tack, det är bra’. Naturligtvis finns det variationer av hur man säger detta också, men kontentan brukar vara densamma.

Vad är det då som händer när sommaren börjar närma sig eller redan har besegrat våren och står i full blom? Var i ligger den där stora personlighetsförändringen? Tänk efter lite så kommer du säkert på det. Det är ett sådant vitt spritt fenomen att ingen bör ha kunnat missa det. Bara under den senaste veckan har jag noterat fenomenet nio gånger. Kanske för att jag letade efter det – förväntade mig det – men anledningen är egentligen egal. Det skedde.

‘Jo tack, nu är det semester/nu är det bara si och så många dagar (ibland veckor) kvar till semestern!‘.

Semestern tar alltså över hela vårt liv. Det blir vår allmänna hälsa. Vårt intresse. Hela vår varelse. Semestern blir helt enkelt vem vi är. Innan semester längtar vi dit och projicerar allt gott till den. Under tiden vi har semester uppfylls vi av den och anstränger oss til max för att göra den så bra som möjligt, när den är på väg att ta slut får vi separationsångest och när den väl är slut sörjer vi. Vi lever och andas för att ha semester.

Jag säger inte att det är något fel i att ge sig hän. Absolut inte. Jag har bara observerat detta fenomen och hade inget bättre att skriva om. Därför blev det att jag, som vanligt, skrev en massa blaj. 😉

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s