Vid en liten torparstuga

Publicerat: 13 april, 2013 i Uncategorized

IMG_20130412_163911(1)En av tre torparstugor på Badelundaåsen. 

Igår eftermiddag trotsade jag och Vikingen motvinden och styrde kosan mot rullstensåsen som ligger precis bortom stan. Egentligen ligger den mellan stan och några ytterområden, men det känns ändå som bortom stan eftersom omgivningen väldigt plötsligt skiftar från stad, industriområde och landsbygd. I vanliga fall är det en vacker plats, men just igår var det lite svårt att se detta då vi tvingades kisa mot vinden för att se något alls. Någon timme senare kom ett iskallt, strilande regn också, vilket även det förtog lite av skönheten i omgivningen. Inte så att omgivningen i sig blir fulare. Absolut inte. Det är fortfarande idylliskt. Tyvärr syns det bara lite sämre genom det gråa, strilande regnet. 

IMG_20130412_193104Brrrrrrrrrrrrrrrrr

Nå, sådant stoppar inte oss. Lillen och Lillan var redan på plats när vi kom. De höll som bäst på att tända grillen. Det vankades årets första grillade hamburgare. Mums! Synd bara att mina fingrar var som is när jag skulle trycka i mig hamburgaren. Det gjorde det aningen svårare att äta upp härligheten. Men, men, skam den som ger mig. Jag fick i mig två i alla fall. Det hjälpte dock att veta att bastun väntade när vi var klara. Jag kände ibland en varm pust från skorstenen när vinden vände åt vårt håll och jag kan lova att jag vid det laget börjat fantisera om värmen därinne. 

IMG_20130412_184200Vedeldat bastuaggregat.

Att byta om till baddräkt var däremot inte det lättaste. Jo, själva ombytet och så var egentligen hur simpelt som helst. Jag stod ju i den främre delen av bastun och fingrarna hade börjat tina lite. Att upptäcka att katten jag lånade i några månader i vintras bitit av bägge  axelbanden på baddräkten gjorde det däremot lite krångligt. Jag minns tydligt hur banden hängt ut lite ur lådan jag förvarar baddräkten i, men inte sjutton trodde jag att den var intressant för katten. Inte förrän jag såg axelbanden och hann rynka på pannan och fundera på ifall jag missat att det var knappar eller annan hakning på dem innan jag såg tuggmärkena som avslöjade vad som faktiskt hänt.

Nå, vad sa jag tidigare? Skam den som ger sig? Jag knöt ihop eländet till en halterneck och hade således en stram knut som skar in i nacken på mig resten av kvällen men huvudsaken var ändå att den gick att använda. Bastun hägrade och jag tänkte inte missa chansen att bli varm! De andra skrattade lite åt min indignation över vad katten gjort och den lösning på problemet jag kommit på, speciellt som jag senare på kvällen tryckte in en liten handduk under kluten för att den inte skulle trycka in i skinnet så mycket. Jag tycker inte de ska skratta så mycket, de såg inte heller speciellt snygga ut, illröda i plytet och med småhanddukar på huvudet till och från. 

IMG_20130412_193032Det kändes lika galet som det ser ut.

Kvällen blev hur som helst suveränt bra, trots kylan och den hårda kluten i nacken. Det var inte helt lätt att ta kort på Vikingen och Lillen när de slängde sig i snön för att svalka sig. Jag stod nämligen i råkallt regn, klädd i baddräkt och foppatofflor  och med en handduk om mig samtidigt som jag skrattade så jag kved åt deras knasigheter. Vilka galningar! Tur att jag inte sa så mycket om det ändå, med tanke på att jag och Lillan gjorde om deras bravad bara några timmar senare. Nu i efterhand måste jag erkänna att jag inte alls förstår varför de galningarna gjorde det två gånger. Snön som finns kvar på backen är hård och grynig. Inte alls skön att lägga sig på. Det känns mer som att man lägger sig på en iskall grushög. Sved som sjutton i knän och handflator när man la tyngden på dem. Ett idiotiskt påfund som jag inte kommer att göra om. Visserligen ämnar jag prova att kasta mig i snön efter en bastu men då ska det vara riktig snö och inte den här konstiga som är nu medan naturen försöker bestämma sig för vilken årstid som ska vinna kampen.

Bissen_Brainwalk_VSKEn bild från Bissen Brainwalk i Köping för två veckor sedan. Ärligt lånad från nätet. Vikingen står bredvid Mathias ‘Bissen’ Larsson, den fd VSK spelaren som drabbades av en stroke för två år sedan och därefter gjort massor för att samla in pengar till hjärnforskning. 

Fem timmar efter att vi kommit dit och fyra timmar efter att vi börjat basta var det dags att åka hem. Vi lämnade torparstugan renare, med lite stramare hud än vanligt och med en skön känsla i kroppen. Utom på knän och handlovar vill säga, men de kändes inte viktiga i allt det allmänna må-bra som jag upplevde. Vi gick och la oss så snart vi kommit hem och i alla fall jag har sovit som en stock. Jag hoppas Vikingen gjort detsamma men oavsett så fick han ligga kvar en stund medan jag fixade frukost åt oss i morse, så någon vila borde han rimligen ha fått ändå. Nu är han iväg och går en mil för hjärnforskningen medan jag själv tar det lugnt hemma och donerar pengar istället. Funkar för mig. 

Annonser
kommentarer
  1. Annika skriver:

    ser ut som en underbar kväll…förutom horisontalläget på den hårda snön då förstås. Det gör ont bara jag tänker på det:(

    • ~Sol~ skriver:

      Haha. Jag förstår dig. Den snön var inte skön någonstans. I övrigt var det en riktigt skön och härlig kväll. Ja, bortsett från snålblåsten och det iskalla strilet, vill säga. 😀

  2. Purple skriver:

    Synd på baddräkten, men det låter som en mycket trevlig kväll!

  3. Ullrika skriver:

    Hade gärna sett en bild på din fina baddräkt! 🙂

    • ~Sol~ skriver:

      Haha. Den var inte så fin efter att katten tuggat sönder den. Jag är mest tacksam över att det bara var axelbanden som blivit uppätna. 😉

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s